Nytt år, nya vecka, ny dag.
Nu är det dags att ta tag i bloggandet. istället för att lägga ner massa tid på att bara läsa vad andra skriver ska jag sno lite tid att skriva själv. Ny ordning väntar.

Dagens känsla: Ångest
Ångest1, över att jag istället för att plugga på min lediga vecka så låg jag sjuk i jättehögfeber och sov bort en hel vecka. Vad hjälps det att man inte orkade plugga. Så just nu känns det som att jag kommer kugga på min tenta för att jag låg sjuk så länge. Nu vet jag itne hur jag ska klämma in att ta igen allt. Nu önskar jag att jag gick på gymnasiet. Då hinner man minsann vara sjuk och man kan ha en dialog med sin lärare som hjälper en att komma ikapp.

Tackvare att jag ligger efter i skolan får jag ju ångest över allt annat i livet.

Ångest2, vår affärsplan är inte klar. Deadline 12/3. Vi kommer inte hinna göra det bra. Jag hatar att inte prestera det bästa jag kan.

Ångest3, mitt företag. Jag hinner inte ens fylla i alla papper. Hur ska jag då hinna med resten. Vad ska jag göra med pengarna som ska komma in? ta ut i lön och betala massa skatt, eller hitta saker att köpa inom företaget...... brist på fantasi och skulle föredra kontanter men vem vill skatta bort hälften...

Ångest4, städa... mitt rum är jätteäckligt. Men jag kan inte hitta tid att ta tag i det....

Ångest5, revision... jag vill skriva världens bästa men tid och möjligheter. jag gillar inte att bli motarbetad. Helgen kommer bli intressant. Tur att jag har S som kan förfina mina ord men ändå behålla innebörden. Har försökt hitta andra organisationers revisioner men det är väldigt omöjligt. Detta tycker jag är ytterst beklagligt. Alla organisationer eller föreningar med medlemmar på något sätt borde som standard offentliggöra; stadgar, verksamhetsplan, revisionsberättelse, verksamhetsberättelse, budget, bokslut. Jag vill att dessa ska vara offentliga för alla och lättillgängliga. Nu måste ju jag ta tid att maila och be snällt om detta på flertal tillfällen. Lovar att följa upp hur jag bli bemött. HHGS är första offret för mitt mail. En kår ska vill iaf vara öppen tycker man....

Ångest6, vänner... Jag har inte ens hunnit besöka vännerna jag anser tilhöra min innersta krets. Jag vet inte hur 80% av mina vänner bor. Förfärligt! Är detta tvåtusentalet? Av tre nära vänner från skolan har jag hälsat på de ena en gång. I England pratade jag varmt om hur trevligt det är i Sverige, man umgås hemma hos varandra, inte som här där man hänger på en pub. Inte nog med att vännerna kommer långt ner på ångestlistan. De kommer få vara långt ner på prioriteringslistan till mitten på april.

Ångest7, bolagsstämmorna. Jag vill så gärna göra allt perfekt. Eskning, budget, läger, sittning, sponsring, ny körledare, sjungningar, möten... Jag har kapaciteten att fixa det. Jag har bara panik över tiden.

Ångest8, vågen tickar. Om man inte har tid att köpa gymkort, när ska man hinna träna då? Nästa vecka ska jag ha en klar planering för kost, träning, plugg och engagemang. Heja schema. Det är stressande men effektivt.

Ångest9, jag har glömt vilken dag han dog. Jag vet att det var typ nu. Jag vet att det var 6 år sedan. Jag vet att det var en torsdag. Jag skulle vilja säga att jag kan beskriva hela dagen i detalj, men det kan jag inte längre. Jag vill kunna komma ihåg dagen. Jag vill vara den dottern han skulle vara stolt över. Jag har inte ens hunnit tagit tag i gravvården. Det är ännu mer ångest, att jag inte hinner sköta graven själv utan betalar andra för att sova bättre. Vilket gör att mina bröder fick rätt.

Ångest10, att klockan är snart halv tre, jag ska upp om 5 timmar enligt mitt schema, istället för att sova ligger jag på sängen, tittar på min favvofilm och skriver e ångestlista som skapar mer ångest. De är vad jag kallar ironi.

det snygga vore att avsluta med ångest10.... men tyvärr.

Ångest11, jag vill så gärna engagera mig politiskt. jag vill slänga mig in i partiet och gå på massa möten. Jag vill förändra, påverka, utveckla. Sen var det de här med tid. Jag vill bli pensionär nu! Jag vill få en inkomst och ändå ha dagarna lediga.

Ångest12, sommarjobb. Nånting måste jag dra in pengar på i sommar. Just nu finns alternativet ENS. Underbara lager, men efter 5 år är det inte utvecklande eller snyggare på mitt cv. Swedbank är kanske ett alternativ, men efter den intervjuen är det svårt att säga hur jag ligger till. Skulle vilja ha lite fler valalternativ, men finner inte tiden att skriva ansökningar. Mitt cv borde verkligen finputsas.

Sådär... nu tror jag att öst ur mig det mesta. Feel free att avleda min ångest med konstruktiva lösningar.

-----

Ord från Leif GW Persson i efterlyst:
Ovanligt med återfalls mördare 1/10 gr det igen.
Att fler får resning beror på att det begå fler fel idag.
Typiska mordoffret är man, ca 33 år, befinner sig i samhällets bottenskikt.
mer läsning finns på: http://www.efterlyst.tv3.se/default.asp?menuItem=53&subMenuItem=40

-----

Jag vet inte om jag är trött på oskuldsfacket. Eller att jag börjar växa ifrån flickabegreppet. Jag börjar iaf lite smått att byta ut mitt nick Flicka till Fröken O. Kanske inget större steg för någon annan mig, men jag är ju svag för förändringar.