"Du borde skriva en bok om hur man lever det lyckade singellivet"

Hmm jag har aldrig tänkt på det som att singel liv skulle vara lyckat. Som singel idag framställs man lite som att man är mellan två förhållanden. jag tänker alltid på Fredrik i c/o Seermyr ni vet "jag är inte arbetslös, jag är mellan två jobb". När jag tänker närmare på det så har jag nog också sätt mig själv som mellan två förhållanden. Det är ju egentligen hemskt. Man föds ensam, man kommer troligen dö ensam. Tydligen ska tiden där imellan kretsa om att man nödvändigt ska sitta ihop med en annan människa.

Sedan har jag börjat tröttna lite på alla dessa böcker, tidningar, bloggar osv. där den perfekta singeltjejen frontas. I majoriteten av dessa fall handlar det om hur man dejtar, hur man träffar den perfekta partnern, hur man kommer över sina ex... Men i väldigt många fall handlar det om hur man bli icke singel. Med ett undentag på den massiva skaran av personer som är "nöjda" singlar. Denna kategori består av personer som äntligen kan dejta vilka de vill, hur många som helst, allt utan att vara otrogen. Jag menar inte att allt det här är fel. Uppenbarligen har jag varit tjejen som faller för detta köper Cosmopolitan, läser böcker som "singel i sumpan" "kaxiga tjejers handbok i singellivet" osv. Även jag har stolt berättat för mina vänner hur bra jag trivs med att ha flera killar på gång, hur kul det var att ha en ny kille varje helg.... (till mitt försvar perioden var relativt kort och det som sker utomlands borde inte räknas i sverige, kan jag skylla på alkohol också kanske) jag har pratat om friheten att vara med vem man vill. Idag känner jag mig klokare än då. Frihet handlar inte om att vara med vem ma vill när man vill. För mig handlar frihet om att vara nöjd som jag har det.

Nej, jag har inte gått och blivit asexuell. När jag umgås med par vilket jag gör typ jämt har jag slutat känna mig som tredje hjulet, när jag går på stan noterar jag inte ens om det finns gulliga par runt mig som pussas och håller handen. Förr kunde jag spy på demmi princip. Varje gång någon berättar om myskvällen de måste ha med sin respektive för att de inte setts på så länge andas jag ut. Gud vad skönt att jag kan vara hur upptagen jag vill utan att någon klagar (eller nja farmor blir såklart lite ledsen om jag inte hinner ringa). Att jag dejtat några personer sen jag blev singel har nog egentligen inte berott på min vilja att bli kär, snarare att det liksom väntas av en när man är singel att man ska spana in folk och gå på dejt.

Jag tycker det är lite fel. Jag tycker att man ska må bra av att prioritera sig själv. Jag tycker att man ska lära sig att trivas i sitt eget sällskap också. Jag tycker att samhällets syn på singlar ska förändras och att det är dags att ifrågasätta hur ma själv ser på saker. Ibland känns det som att folk tycker synd om mig för att jag inte hittat någon. Darlings jag har en nyhet för er. 1. Ägna er empati till att tycka synd om personer som rusar in i förhållanden eller åt personer som inte vågar överge sina mindre lyckade förhållanden. 2. Jag har faktistk hittat någon, jag är nöjd, det var inte meningen att jag skulle hitta någon, men det hände, han är inte värd mig för fem öre så jag vill mest att det ska gå över. 3. Jag är ett proffs på att vara singel.

Det känns lite ledsamt att säga det, men jag har nog alltid varit singel fast i olika skepnader. Jag har endel ex som kanske tar lite illa upp, men eftersom förhållandet är över så känner jag att det finns inget som behöver hindra min ärlighet. Mitt liv i ett förhållande i jämförelse med livet utanför ett förhållande har egentligen aldrig varit annorlunda. Jag har varit annorlunda som aldrig prioriterat bort mina vänner, min familj, mitt engagemang, min skola, mina betyg, elevråd, politik, kost, hälsa, musik... Jag har aldrig velat tumma på allt detta till förmån för en pojkvän. Det är kanske den största förklaringen till varför jag aldrig fått det att funka ;-)

Det jag vill komma fram till är att alla behöver inet nödvändigtvis må bra i tvåsamhet iaf inte hela tiden. Många skulle vara gladare för stunden om de inte förlitade sig på att välmående förutsatte någon annan än de själva. Så till alla singlar där ute. Ge upp! Tanken att du hittar någon snart, börja tänka på hur du ska få dig själv att må bra istället.

Dagens tips.
Planera in en egokväll en dag i veckan. Under denna kväll, gör du precis vad själv älskar. Läser en bok, har tv-seriemaraton, lagar en underbar middag, tar en lång dusch, skäm bort dig själv. Stäng av mobilen, låt vanliga telefonen ringa, du kan svara en annan dag. Skit i msn och mail. Sedan i höstas har jag ägnat varje tisdag åt mig själv, med ett par undantag då det krävs att man bjuder på sig själv. Men 9 av tio ägnar jag åt det jag helst känner för. Dessa dagar har blivit veckans höjdpunkt. Jag längtar alltid efter tisdag. Det är prioriterat att i all skola och engagemang ge sig själv ett andrum. Mitt är självvalt utan en pojkvän som behöver prioriteras.

Dagens ord: fluffig
"It's not that Im fat, Im fluffy" Fram tills jag hinner gå till gymmet och träna bort mina extrakilon går jag under beskrivningen fluffig. Skam åt den som skulle kalla mig tjock/mullig/kraftig. Det behöver inte vara negativt att behöva gå ner i vikt så man kan få le, vara fluffig och säga positiva benämningar.