Någon lite pyttedel av mig blir smickrad, bekräftelse, mina bröst är okej. Kommentaren sas såklart inte in my face utan behind my back. Jag frågade om något mer sades, men nej. Han repeterade två gånger att jag är tjejen med snygga bröst. Den stora delen av mig känner uppgivenhet, hopplöshet. Inte direkt ilska, troligen
menade han inget illa, han kan inte rå för sin vana att lägga märke och kommentera sådant.
Jag frågar mig bara när tar det slut? När slutar jag vara ett objekt?
Ofta känns det som att jag ständigt blir betygsatt för hur jag ser ut. I 9 fall av 10 är komplimanger jag får i vardagen ang. mitt utseende och inte något annat. Spelar egentligen mina betyg någon roll? Spelar mina extrajobb eller engagemang någon roll. Så länge man är mån om sitt utseende så är framtiden tryggad. Om jag ser tillräckligt bra ut kommer jag kunna få jobb, och skulle jag mot förmodan inte få det kan jag alltid gifta mig rikt eftersom jag ändå skulle vara attraktiv. Samhället värderar mig utifrån ideal och en fasad som inte många vet sanningen om. Mina bröst kan vara fejkade, den här killen har ingen aning om hur mina bröst egentligen ser ut under alla kläder. Väldigt få skulle jag vilja säga vet detta. Bra många fler hör mig argumentera och diskutera. Jag vet flera tillfällen då vi diskuterat om olika saker. En dabatt går inte att fejka, hårt arbete går inte heller att fejka i samband med andra personers deltagande. Det är äkta.
Nu är det inte så att endel inte finner mig smart, för sånna finns det också. Endel som lär känna mig tycker att jag faller i facket smarta människor. Ger det mig då fördelar egentligen? Nja, där har vi nästa dilemma. En smart tjej är skrämmande. Jag fick det bekräftat senast på fest i lördags, många killar utan att erkänna det skärms av smarta tjejer. Så en komplimang som jag gillar blir snarare något negativt från det motsatta könet. I många fall är det alltså bättre att ha snygga bröst än att vara smart.
Har jag iögonfallande byst får jag räkna med att bli ihågkommen för det och inte för vad jag säger. Att jag sen måste vara dubbelt så smart som en man för att på ett bra jobb måste jag dölja lite lätt så jag inte uppfattas som skrämmande av min omgivning. När blev mina bröst så stora att de började skymma min personlighet?
Jag skulle kunna göra det enkelt och lägga skulden på denna idiot till kille, men han är inte den första. I väldigt många år vet jag precis vad som har sagt om mig. Det har varit killar innan och killar efter som kommer säga exakt samma kommentar. Till mångt och mycket handlar det om uppfostran och ideal. Detta är ett av de skäl jag har till att inte konsumera porr eller andra medier som främjar mitt förtryck. Jag har fortfarande inte bestämt mig om jag ska känna mig besegrad, eller göra det till mitt livs mål att få fram en förändring.
Vem vill bära polokrage för att bli hörd? Vem vill svartlista komplimanger för tid och evighet om sina bröst? Vem vill konkurrera med sina egna bröst?
- Jämlikhet är något som inte finns idag, det är ett anntingen eller. Ett samhälle kan inte vara mer eller indre jämlikt, anntingen är det så eller inte.
- Kvinnor förtrycks varje dag!
- Samhället har ett begränsat utrymme för smarta kvinnor.
Ja, mina bröst är snygga, vackra, och fantastiska.
Nej, jag läser inte till jurist för att mitt utseende ska hamna i fokus.
menade han inget illa, han kan inte rå för sin vana att lägga märke och kommentera sådant.
Jag frågar mig bara när tar det slut? När slutar jag vara ett objekt?
Ofta känns det som att jag ständigt blir betygsatt för hur jag ser ut. I 9 fall av 10 är komplimanger jag får i vardagen ang. mitt utseende och inte något annat. Spelar egentligen mina betyg någon roll? Spelar mina extrajobb eller engagemang någon roll. Så länge man är mån om sitt utseende så är framtiden tryggad. Om jag ser tillräckligt bra ut kommer jag kunna få jobb, och skulle jag mot förmodan inte få det kan jag alltid gifta mig rikt eftersom jag ändå skulle vara attraktiv. Samhället värderar mig utifrån ideal och en fasad som inte många vet sanningen om. Mina bröst kan vara fejkade, den här killen har ingen aning om hur mina bröst egentligen ser ut under alla kläder. Väldigt få skulle jag vilja säga vet detta. Bra många fler hör mig argumentera och diskutera. Jag vet flera tillfällen då vi diskuterat om olika saker. En dabatt går inte att fejka, hårt arbete går inte heller att fejka i samband med andra personers deltagande. Det är äkta.
Nu är det inte så att endel inte finner mig smart, för sånna finns det också. Endel som lär känna mig tycker att jag faller i facket smarta människor. Ger det mig då fördelar egentligen? Nja, där har vi nästa dilemma. En smart tjej är skrämmande. Jag fick det bekräftat senast på fest i lördags, många killar utan att erkänna det skärms av smarta tjejer. Så en komplimang som jag gillar blir snarare något negativt från det motsatta könet. I många fall är det alltså bättre att ha snygga bröst än att vara smart.
Har jag iögonfallande byst får jag räkna med att bli ihågkommen för det och inte för vad jag säger. Att jag sen måste vara dubbelt så smart som en man för att på ett bra jobb måste jag dölja lite lätt så jag inte uppfattas som skrämmande av min omgivning. När blev mina bröst så stora att de började skymma min personlighet?
Jag skulle kunna göra det enkelt och lägga skulden på denna idiot till kille, men han är inte den första. I väldigt många år vet jag precis vad som har sagt om mig. Det har varit killar innan och killar efter som kommer säga exakt samma kommentar. Till mångt och mycket handlar det om uppfostran och ideal. Detta är ett av de skäl jag har till att inte konsumera porr eller andra medier som främjar mitt förtryck. Jag har fortfarande inte bestämt mig om jag ska känna mig besegrad, eller göra det till mitt livs mål att få fram en förändring.
Vem vill bära polokrage för att bli hörd? Vem vill svartlista komplimanger för tid och evighet om sina bröst? Vem vill konkurrera med sina egna bröst?
- Jämlikhet är något som inte finns idag, det är ett anntingen eller. Ett samhälle kan inte vara mer eller indre jämlikt, anntingen är det så eller inte.
- Kvinnor förtrycks varje dag!
- Samhället har ett begränsat utrymme för smarta kvinnor.
Ja, mina bröst är snygga, vackra, och fantastiska.
Nej, jag läser inte till jurist för att mitt utseende ska hamna i fokus.
3 kommentarer:
Snygg blogg förresten, brukar bara läsa den via rss så då missar jag den...
Jobbigt. Tycker du ska göra någonting åt det förstås istället för att "ge upp".
Förresten så finns det många som inte är som de som du beskriver i inlägget. Därmed inte sagt att det inte finns många sådana eller att det inte är illa, för det är det.
Funderar på om det kan vara mer så på juristprogrammet. Jag upplevde väldigt tydligt när jag gick där att det fanns en stor mängd icke-politiskt medvetna människor som absolut kunde bete sig så utan att ens förstå hur fel det är. Däremot fanns det också en liten grupp människor som hade förstått patriarkatets makt och som inte ställde upp på att tjejer skulle behöva inordna sig i konstiga roller. De tyckte iofs inte om Gösta... :-)
Egentligen ville jag väl mest säga att du är bra och smart och att det finns en massa människor som inte ställer upp på alla idiotier som samhället och en del människor för med sig. Hitta allierade och låt folk gå runt och vara obildade idioter.
Man får försöka bibehålla en tro att människor bättrar sig med åren och arbeta med jämlikhetsfrågor med de små gossarna redan i kryp-stadiet.
Hoppas du kan ta dig till kongressen!
Kanske finns det två alternativ.
1. Du slutar bli ett objekt när du har objektifiserat tillräckligt många män. D.v.s. dagen du börjar lägga märke till killar efter hur stor deras kuk tycks se ut genom byxorna. Detta innebär följdaktligen inte ett samhälle utan objektifisering utan bara lika mycket objektifisering av män som av kvinnor.
2. Du slutar vara ett objekt den dag du faktiskt har lyckats konkurrera ut dina bröst. Detta kräver ett, antagligen livslångt, mycket orättvist och uppoffrande arbete. Vissa tycker att det är värt det.
F
www.metrobloggen.se/fsihlver
Skicka en kommentar