Ofta går man och tänker på saker som man aldrig kommer sig för att säga högt. Jag tänkte göra en kompromiss och istället skriva ner det.
1. Igår spelade jag badminton. Hur kommer det sig att i en stor hall med två våningar var ganska ensam tjej om att vara där. jag har aldrig tänkte mig att just badminton skulle vara en ovanligt mansdominerad sport. Men när jag tänker efter inser jag att varje gång jag byter om i omklädningsrummet så har jag max sett n tjej. (Tjejen jag såg igår var på många sätt en ganska skräckinjagande syn iofs)
2. Idag var jag och min kära vän Anders och storhandlade. Dessutom gjorde vi en sväng in på skopunkten. Jag älskar skor och han behövde vinterskor. Vilket jag egentligen också behöver. Dock insåg jag att det kanske är bättre att klackarom skor man har än att köpa nya. Hursomhelst behövde både jag och Anders vinterskor. För Anders var det egentligen inte så svårt det fanns bra kängor, med bra tjocka sulor för ett väldigt bra pris, kanske 250 kr typ. Själv hittar jag inga kängor. Däremoten vägg med stövlar. De flesta väldigt högklackade. Vilket såklart är snyggt men inte så skönt att gå i alla dagar. Sedan hittar jag ett bar jättefina platta stövlar, 399 kr. Okej pris, inte ett rån. Doch inser jag efter Anders påminnelse att skor med tunn sula är kalla. Även om de är vaderade. Vilket är väldigt sant. Finns det bra kängor med grova sulor på tjejavdelningen? Nja, jag hittae två par varav ingen fanns i min storlek. Är inte detta typiskt. Kvinnor fryser tydligen inte om sina fötter. det viktiga är att vi ser bra ut i dem, inte att de håller oss varma. För att inte tala om priset. Anders fick 3 par skor till priset av ca 400 kr. Det är vad ett par skor skulle kosta mig. Då har hans både bättre kvalité, kommer hålla längre och kan få tofflor på köpet. Jag älskar skor, jag använder massa skor, jag har stort behov av skor. Många av mina manliga vänner använder inte speciellt många skor och bryr sig inte så mycket om priset ifall de hittar rätt. Jag tycker att det är orättvist att jag ska betala så mycket mer...
3. När jag julshoppade några dagar innan julafton och som alla andra trängdes bland människor i affärerna gjorde jag en stor irriterande upptäkt. Ofta när man ska kolla på saker står någon ivägen eller skymmer det man ska titta på. Det kan även vara trångt så att man inte kommer fram. Eller så behöver man ställa sig i kö för att fråga något och kanske rycka tag i en expidit. Unga och medelåldersmänniskor har olika sätt att hantera detta har jag märkt. Även kärringar och gubbar har olika synsätt på världen. Om en kärring tycker att någo står i vägen så knuffas hon, gärna med armbågen, om hon vill ha hjälp tränger hon sig och hon tänker bli hjälpt först, whatever it takes. Lägg märke till att det alltid är medvetet. En kärrig råkar inte trängas, hon gör det med flit. Hon knuffas med flit och är medveten om omgivningen.
En gubbe däremot han står i sin egna lilla värld. I hans världe existerar ingen förutom han själv. Han kan stå och blockera en hel gång eller hylla en halvdag för vad som sker runtomkring berör inte honom. I detta fall kan du säga "ursäkta" tre gånger och han har ändå inte noterat att du finns. Han kan tränga sig men det beror inte på att han inte orkar köa det beror snarare på att han inte noterat att det finns en kö eller att andra skulle vilja ha hjäl med något. Skulle han kors i taket lägga märke till detta så är hans ärende så pass viktigt att det borde gå före.
Efter ett tag visste jag inte vem jag skulle ta ut min aggresion på. Kärringar som mevetet gör livet surt för mig eller gubbar som inte ens tror att jag existerar? Svårt val faktiskt.
"I think, therefore I'm single"
0 kommentarer:
Skicka en kommentar