Solvalla

På det igen!

2011-01-26T17:14:00.002+01:00

Nu är det dags att ge denna blogg en ny kanske sista chans. Tidigare inlägg kommer därför inte hänga samman med nya inlägg. Detta blir en nystart.

Varför börja blogga igen?
- Jag har varit aktiv på twitter och facebook ett tag och känner egentligen att jag inte har tillräckligt utrymme att göra mina åsikter hörda. Därför vill jag kunna utveckla min tankar här.
- Det finns så mycket inom mig som behöver komma ut

Uppdatering på mitt liv
- Nyss fyllda 25 år
- Skriver på min examensuppsats på juristprogrammet i Göteborg som handlar om Sexualbrottsregistrering
- Har fått jobb som företagsrådgivare på en bank i stan, börjar i mars
- Åker till Thailand 9/2

Vilka ämnen kan bland annat tänkas komma upp här?
- Politik
- Musik
- Juridik
- Ekonomi
- Feminism
- Entreprenörskap
- Livet i allmänhet, mitt liv i synnerhet

Några saker jag har tänkt på

2010-01-13T00:10:00.002+01:00

Ofta går man och tänker på saker som man aldrig kommer sig för att säga högt. Jag tänkte göra en kompromiss och istället skriva ner det.

1. Igår spelade jag badminton. Hur kommer det sig att i en stor hall med två våningar var ganska ensam tjej om att vara där. jag har aldrig tänkte mig att just badminton skulle vara en ovanligt mansdominerad sport. Men när jag tänker efter inser jag att varje gång jag byter om i omklädningsrummet så har jag max sett n tjej. (Tjejen jag såg igår var på många sätt en ganska skräckinjagande syn iofs)

2. Idag var jag och min kära vän Anders och storhandlade. Dessutom gjorde vi en sväng in på skopunkten. Jag älskar skor och han behövde vinterskor. Vilket jag egentligen också behöver. Dock insåg jag att det kanske är bättre att klackarom skor man har än att köpa nya. Hursomhelst behövde både jag och Anders vinterskor. För Anders var det egentligen inte så svårt det fanns bra kängor, med bra tjocka sulor för ett väldigt bra pris, kanske 250 kr typ. Själv hittar jag inga kängor. Däremoten vägg med stövlar. De flesta väldigt högklackade. Vilket såklart är snyggt men inte så skönt att gå i alla dagar. Sedan hittar jag ett bar jättefina platta stövlar, 399 kr. Okej pris, inte ett rån. Doch inser jag efter Anders påminnelse att skor med tunn sula är kalla. Även om de är vaderade. Vilket är väldigt sant. Finns det bra kängor med grova sulor på tjejavdelningen? Nja, jag hittae två par varav ingen fanns i min storlek. Är inte detta typiskt. Kvinnor fryser tydligen inte om sina fötter. det viktiga är att vi ser bra ut i dem, inte att de håller oss varma. För att inte tala om priset. Anders fick 3 par skor till priset av ca 400 kr. Det är vad ett par skor skulle kosta mig. Då har hans både bättre kvalité, kommer hålla längre och kan få tofflor på köpet. Jag älskar skor, jag använder massa skor, jag har stort behov av skor. Många av mina manliga vänner använder inte speciellt många skor och bryr sig inte så mycket om priset ifall de hittar rätt. Jag tycker att det är orättvist att jag ska betala så mycket mer...

3. När jag julshoppade några dagar innan julafton och som alla andra trängdes bland människor i affärerna gjorde jag en stor irriterande upptäkt. Ofta när man ska kolla på saker står någon ivägen eller skymmer det man ska titta på. Det kan även vara trångt så att man inte kommer fram. Eller så behöver man ställa sig i kö för att fråga något och kanske rycka tag i en expidit. Unga och medelåldersmänniskor har olika sätt att hantera detta har jag märkt. Även kärringar och gubbar har olika synsätt på världen. Om en kärring tycker att någo står i vägen så knuffas hon, gärna med armbågen, om hon vill ha hjälp tränger hon sig och hon tänker bli hjälpt först, whatever it takes. Lägg märke till att det alltid är medvetet. En kärrig råkar inte trängas, hon gör det med flit. Hon knuffas med flit och är medveten om omgivningen.

En gubbe däremot han står i sin egna lilla värld. I hans världe existerar ingen förutom han själv. Han kan stå och blockera en hel gång eller hylla en halvdag för vad som sker runtomkring berör inte honom. I detta fall kan du säga "ursäkta" tre gånger och han har ändå inte noterat att du finns. Han kan tränga sig men det beror inte på att han inte orkar köa det beror snarare på att han inte noterat att det finns en kö eller att andra skulle vilja ha hjäl med något. Skulle han kors i taket lägga märke till detta så är hans ärende så pass viktigt att det borde gå före.

Efter ett tag visste jag inte vem jag skulle ta ut min aggresion på. Kärringar som mevetet gör livet surt för mig eller gubbar som inte ens tror att jag existerar? Svårt val faktiskt.

"I think, therefore I'm single"

Sådär

2010-01-11T00:40:00.002+01:00

Eftersom jag inte haft mycket inspiration att skriva något har jag försökt underhålla med låttexter som för tillfället passar mitt humör. Jag har kanske inte varit så positiv på senaste tiden men nu känner livet mycket bättre.

Anmälan till International President Meeting i Kiev 3-7/2 är gjord! Ser verkligien fram emot att få träffa alla presidenter igen. ELSA är underbar familj! Direkt efter mötet åker jag vidare till Bryssel för att tillbringa en vecka i ELSA huset och deltaga på http://www.europeanvoice.com/page/eu-studies/1277.aspx . Verkar riktigt coolt.

Under våren ska jag komma på vad jag vill göra med mitt liv. Efter nästa vecka ska jag skriva uppsats istället för att läsa fördjupningskurser. Sedan blir det sommarjobb på swedbank. Efter det är pappret ganska blankt. Så nu försöker jag samla så många alternativ som möjligt. Tips mottages gärna!

Annars försöker jag förstå vad det betyder att rädda världen. Detta år började jag med att rädda två katter utan hem. Så nu bor vi tre i min lilla etta på 25kvm. Det funkar faktiskt helt okej.

Så 2010 har två mål.
- Jag ska vara i den bästa formen någonsin efter detta år. Både fysiskt och psykiskt!
- Jag ska ha tagit några steg längre för att göra vår värld lite bättre. (just därför behöver jag nog vara i väldigt god form)

För att göra bloggandet lite roligare (mest för mig) så ska jag detta år avsluta alla inlägg med ett citat.

"Du känner inte en kvinna förrän du har träffat henne i rätten."

Norman Miller

En svår och jobbig grej

2010-01-10T16:47:00.001+01:00

Du har så lätt att stampa sönder, när Du väl fått in en fot
Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot
Men det är inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå
Det är snart en vecka sen Du ringde, så jag börjar nog förstå

Du kan så vackert sätta ord till alltihop när vi är två
Du har ett sätt att bara glömma, när problemen tränger på
Ett sätt att gömma mig för stormen, när Du vill och när Du kan
Ett sätt att glömma mig i regnet; som om "lilla jag" försvann

Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för Dig
Jag räcker inte fram
Men, Du har så svårt att vara ensam
så Du går till "lilla mig"
Men en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Jag kan känna mig bekväm i Dina ögon, när Du ler
Men Du kan säga nåt så beskt att allt blir kaos och uppochner
Jag tror inte Du förstår allt som Du säger om det vackra i misär
Du har fått sol i Dina ögon och har aldrig varit där

Det vankas höst och Du får ofelbart nåt underligt i Din blick
Det är så lätt att genomskåda Dina spel och Dina trick
Nu faller mörkret över stan, och Du går runt och sparkar löv;
som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv

Jag har så svårt att veta om jag ens betyder nåt för Dig
Du spelar nåt slags spel
Och det kan så lätt bli mitt fel
när Du ser på "lilla mig"
Och en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Du älskar bara rött, och leker vacker romantik
Det är så lätt att haka på, det är sån lockande mystik
Men en dag är allting preskriberat och en del av Din lyrik
Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik

Det går ett hjärtligt litet tag, sen tillhör jag ett slag för sig;
ett slag till intet dömt
Ja, snart är allt i tystnad bortglömt
Stackars dumma "lilla mig"
Ja, en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Och det värsta utav allt: Det här är sången - från en tjej - till mig..


Lars Winnerbäck

But I can't stop now

2010-01-07T22:35:00.001+01:00

"But you cant stop nothing
If you got no control
Of the thoughts in your mind
That you kept in, you know
You don't know nothing
But you don't need to know
The wisdoms in the trees
Not the glass windows
You cant stop wishing
If you don't let go
But things that you find
And you lose, and you know
You keep on rolling
Put the moment on hold
The frames too bright
So put the blinds down low

I need this
Old train to breakdown
Oh please just
Let me please breakdown
I need this
Old train to breakdown
Oh please just
Let me please breakdown
I wanna break on down
But I cant stop now"

Jack Johnston

Music and time...

2010-01-06T22:01:00.004+01:00

"I'm free but I'm focused
I'm green but I'm wise
I'm shy but I'm friendly baby

I'm sad but I'm laughing
I'm brave but I'm chicken shit
I'm sick but I'm pretty baby

And what it all boils down to
Is that no one's really got it figured out just yet
I've got one hand in my pocket
And the other one is playing the piano

What it all comes down to my friends
Is that everything's just fine fine fine
I've got one hand in my pocket
And the other one is hailing a taxicab..."

Alanis Morissette

Riddare i Bägare

2009-12-15T00:38:00.004+01:00

Efter ett kvällssamtal där ja råkade nämna tarot så fick jag höra lite mindre trevliga kommentarer och det slutade med att jag för en gångs skull sa och markerade. Alla behöver inte tro på allt men bara för att man utforskar något som är lite annorlunda så behöver man inte ta skit. Bara för det var jag tvungen att ta lite extra tid och dra ett kort innan jag bäddade ner mig. Återigen förvånas jag över hur ett kort kan säga så mycket och ibland vara så mitt i prick.

"Riddare i bägare står för yngre känsliga män. De anses vara förförande och intresserade. Men de står även för personer av båda könen vars känslor har antänts och kan svänga och vars känslor kan vara opålitliga."

"Kortet kan också symbolisera en person i frågeställarens omgivning som hyser varma känslor för frågeställaren - det kan röra sig om en man, eller en kvinna - en person av samma kön eller en person av det motsatta könet. Kortet står alltså för en person som tycker om dig."

Nä jag är inte knäpp och jag tror inte kort kan lösa allt. Men jag roas av hur rätt de träffar.
Nu ska jag sova och sluta grubbla.

Åtta i stavar

2009-12-14T17:38:00.003+01:00

Ibland när jag har svårt att sova eller grubblar på någonting tar jag fram mina mina tarotkort, håller dem i mina händer, andas lugnt och fokuserar på vad som grämer mig mest. Jag brukar formulera det som en fråga, typ "hur ska jag lösa det här?" Ofta får jag bra svar men igår fick jag hittills det mest träffande svaret. Det kan vara en tillfällighet eller så måste jag erkänna att jag faktiskt tro på sånt här. Första gången jag började var när jag var 15 eller 16 år, nu är jag snart 24 år och kanske är mogen att stå för att jag tror på sånt vi inte kan se.

Frågan jag ställde igår kväll är för personlig för att skriva här men svaret blev Åtta i Stavar.

Vad kortet betyder är i korthet:

Du är otålig, något viktigt är på väg att hända. Kortet står oftast för förväntningar.

Kortet kan också stå för en resa, nya vänner och nya erfarenheter. Det som sker sker snabbt och till din fördel.

Ibland kan kortet står för en beundrare eller en snabb kärleksaffär. Spänningen finns i luften.

Ibland står kortet för chatt, meddelande via Internet eller ekonomiska transaktioner via internet.

Stavar står för handling, energi, entusiasm och förmågan att uppnå sina mål. Åttor står för nya perspektiv samt resultatet av sina ansträngningar.

Jobb - Kommunikation över avstånd är viktiga i ditt jobb. Mycket händer i snabb takt. Du får viktiga telefonsamtal eller brev.

Kärlek - Du och din partner kommunicerar mycket tillsammans, kanske över nätet eller telefon. Åtta i stavar kan också stå för en resa eller nya vänner eller för en snabb och passionerad affär om du är singel.

Ekonomi - Dina ekomoniska problem kan lösas, men du måste handla nu.

En vit jul!

2009-12-14T14:26:00.002+01:00

I all stress inför jul känner jag att detta verkligen ska belysas och att alla tar ansvar. Jag vill ha en vit jul och jag vill att alla barn ska få ha en vit jul. Kanske blir det ingen snö men julen kan vara vit ändå.

Vad handlar egentligen julen om?
Ja den handlar om julklappar, om julmaten, om granen, om gemenskap, om förväntningar, om pyssel, om shopping, om pepparkakor, om ost, om tomten och mycket mera beroende på vem du är. Alla dessa ord har en väldigt positiv klang. Men för väldigt många har inte julen en lika positiv klang.

Självhåller jag mig helst ifrån alla shoppingcenter just nu för att det är jobbigt. Överallt ser jag människor som tvingar sig att lägga sina sista kronor på presenter, jag ser pensionärer som knappt orkar ta sig fram med sin rullator men ändå trängs i folkvimlet, jag ser barn som bara ser paket och jag känner en hets. Samtidigt tillbringar jag kvällar på banken och tittar på människors bankkonton och sparande. Ingen kommer undan rubrikerna om hur folk får det sämre och sämre. Jag skulle vilja påstå att detta är sanningen och inte bara ett sätt för aftonbladet att sälja lösnummer. Det finns en panik, speciellt när man inte har pengar men svämmar över av krav. Testa att läsa på forum för överskuldsatta och känn deras känslor inför julen.

Kravet på att ge är en börda för så många, jag vill inte att julen skall handla om det. Jag vill att julen ska handla om glädje, och är det några som kan stråla glädje så är det alla barn. Det fina med barn är att de kan stråla glädje utan ett berg julklappar och utan att känna press på vad de ska ge.

Det finns något som vi alla dock kan ge till barnen och det är en vit jul utan alkohol.

"Alkoholkonsumtionen är i dag hög bland vuxna runt om i landet. Runt 385 000 barn växer upp i Sverige med föräldrar som har ett riskfyllt drickande. Ännu fler barn känner obehag under julen. Barn till normaldrickande föräldrar. För när mammas kramar plötsligt känns annorlunda, när fasters skämt blir omöjliga att förstå eller när morfar luktar så konstigt, då står inte längre julen för en trygg gemenskap."

Jag tror inte att mina syskonbarn lider av att vi dricker lite snaps eller vin till maten, jag har inte de senaste åren varit med om att någon skulle varit för berusad. Men detta är bara vad jag tror och inte vad jag vet. Jag vet inte om de uppfattar en lukt som kan vara obehaglig eller märker ett annat kroppsspråk. Det jag däremot vet är att julen har för mig aldrig handlat om varken vin, starkglögg, snaps eller annan form av alkohol. Om vi inte har en gran kommer jag att sakna den, om vi inte äter en middag ihop kommer jag att sakna det men alkoholhalten på det jag dricker kommer jag inte att sakna.

Vuxna måste ta ställning och vi påverkar andra i vår omgivning. Även om du själv inte kommer att fira jul tillsammans med barn så kan du göra ett ställningstagande i solidaritet med alla de barn som växer upp i hem med missbruk. Och våga stå för ditt ställningstagande!

Berätta för andra att du tänker avstå från alkohol och berätta varför. Alkoholism finns i det dolda. Du vet inte hur vanorna är hos dina kollegor, klasskamrater eller grannar. Att du vågar ta ställning kanske hjälper någon annan.

Att barn ska leva i en trygg miljö och må bra är allas ansvar. Är din snaps värd mer än barns välbefinnande?

Julen har faktiskt ingenting med alkohol att göra.

ps. Självklart hoppas jag även på en grön jul där konsumtionen inte står i centrum och att fler gör som min kära Linnea, ger några extra kronor till sitt fadderbarn och väljer bort några julklappar.

Nytt försök

2009-12-13T13:18:00.002+01:00

Ett år har gått och mycket har tydligen hänt. Så mycket att jag känner att det är tid att börja blogga igen. Jag hoppas lite att detta ska vara en del i min väg till ett lite bättre och hälsosammare liv. Samt ett sätt att hantera alla förändringar som sker i kropp och sinne.

På något sätt trodde jag att den värsta tiden var när man var tonåring, och det var ju faktiskt inte så jobbigt. Så utifrån det tänkte jag lite att livet skulle vara en dans på rosor. Svaret är nej. det händer saker hela tiden som förändrar en.

En av mina senaste insikter
Jag har omvärderat min syn på Göteborgskravallerna. För många kanske inte detta betyder något men för mig vänder detta uppochner på hela mitt liv. En kort historik om mig vid denna tidpunkt 2001. Jag var 15 år, politiskt blommande, medlem i attac och intresserade mig för alla former av demonstrationer och aktioner. Självklart mot all våldsanvändning och värnade hjärtligt om djuren trots att jag inte var vegetarian. Som jag hade laddat för att få åka med till Göteborg på Eu-toppmötet och bo på Schillerska med massa andra aktivister som jag inte kände. Nu krockade dock detta möte med kulturskolans resa till Danmark. En resa alla mina vänner skulle åka på och som vi övat inför i ett halvår. Min mammas beslut blev att skicka mig på resa till Danmark vilket jag ändå tyckte var okej. Lite synd att missa demonstrationer i Göteborg men vi skulle iaf åka igenom Göteborg och kanske se lite.

Jo, tack när vår buss kör av färgan i Göteborg är kraallerna i sitt slutskede och staden är ganska kaos. Då var mötet i sitt slut och vi hade egentligen missat allt bråk när vi var i danmark. När vi åkte igenom staden såg jag iaf lite demonstrationståg och tittade längtande efter deras plakat. Men vi skulle rulla hem till lugna Hallsberg.

Hemma i Hallsberg börjar man inse vad som har hänt. Här är min uppfattning om vad som hade hänt: Några lugna fina demonstranter försökte utnyttja sin grundlagsskyddade rättighet att demonstrera och vad händer. Jo ett gäng polissvin kommer och sabbar allting. Tvingar ner dem i sitt ringar fast de har tillstånd att gå i demonstrationståg. Sen gör de en husrannsakan där de utan grund tvingar ner fredliga ungdomar i vattenpölar och smuts på schillerskas skolgård. Där blir de förnedrade, plosien använder kränkande ord och många får ligga i flera timmar på asfalten. Personer misshandlas svårt på vasaplatsen, polisen ger sig på tjejer som bara försöker skydda sina vänner från att bli ihjälslagna. Och ungdomar grips hej vilt utan egentligen har gjort något. Sen händer det värsta, en ille skjuts av polis. Mitt på öppengata, han är ensam och de är minst 7 stycken. Ja han kanske har kastat en sten men han skjuts och skadas svårt, när han försöker springa ifrån poliserna. Dessutom när det är dags för rättegån har polisen förstärkt ljud och påverkat bevismaterialet. Skandal! Vilka var egentligen bovarna? Jo poliserna såklart. Visst någa gatustenar kastades men det var ju bara en reaktion på polisernas tjänstefel och provokation. Jag skulle också kasta sten om någon behandlade mig så eller slog min kompis. Det jag riktigt tog avstånd ifrån och egentligen mådde dåligt över var att några kastat stenar mot polishästarna. Det här är ju då min personliga uppfattning med spridda källor.

Nu är det ju så att jag har vänner vars föräldrar som är poliser och endel av dem blev nerkallade till Göteborg. Så jag och mina vänner hade kanske inte riktigt samma uppfattning om att demostranterna var stackars hjältar och poliser svin som missbrukade sina maktbefogenheter.

Denna åsikt har jag nu burit på sedan dess. Och när jag termin 4 å juristprogrammet hade Straffrätt med min lärare Gösta hade jag samma inställning. han hade fel och var bara pratisk för att han är polis, jag visste dock bättre och kunde se vad det verkligen handlade om.

Nu läser jag fördjuningen i straffrätt och började kursen med samma inställning som alltid. Sedan gjorde jag det stora steget och började läsa extra litteratur i svensk polisledning...

Förlåt alla idealister och världen. Men jag måste släppa en ste från mitt hjärta och omvärdera mina åsikter. Polisen hade rätt i att skjuta, det var olyckligt att killen blev allvarligt skadad, men han kastade sten och polisernas kollega blev allvarligt skadade att de var tvungna att göra nånting. Jag kan förstå det, jag skulle inte heller låta min kollega ligga på marken och stenas till döds. Och varje person som kastar sten mot ett oskyldigt djur förtjänar faktiskt att få lite smällar. Alla aktivister var inte änglar, några var faktiskt bara där för att bråka. Nag. rassian på schillerksa är jag fortfarande lite tveksam, jag tycker inte riktigt att de hade rätt grund och poliserna kunde ha gjort en bra och effektiv rassia utan att förnedra demonstranterna som bodde där. Men polisre är bara människor många hade jobbat under enorm press i flera dagar med väldigt lite sömn. De hade en bristfällig ledning och var inte alls utbildade att hantera en sån här situation. Något polisledningen verkligen borde få mer skit för i och för sig.

Så nu är det officiellt jag lägger ner kampen. Polisen är inte svin, de behövs och de gör bra saker. Man får demonstrera men aldrig använda våld undantag för självförsvar och aldrig någonsin attakera ett djur. Man kan på ett fredligt sätt uttrycka vad man vill och påverka. Detta kanske låter som lite för många men för mig har det ändrat min världsbild. Jag har ALLTID kunnat debatera och diskutera om kravallerna i Göteborg. Nu kännre jag mig tom eller som att jag har bytt sida och försvarar poliser. Mitt aktivisthjärta är dött och nu är inte steget långt borta från att bli moderat.

Så illa kanske det inte är men jag känner mig rotlös. Tänk om alla mina starka åsikter kommer blekna ut? Vad ska jag då tro på? Vem är jag då? Vad ska jag utstråla till mina barn? Om jag skulle få barn hoppas jag verklgien att de blir idealister som vågar tro å någonting och ta ställning. Skitsamma om de kommer ändra sig eller i mina ögon ha fel. Bara de brinner och vågar tycka. Skräcken är att inte bry sig, inte tycka, inte orka.

Okej världen, jag hade fel. Och det är jobbigt. Men jag är inte feg och jag kan stå för det.

Ja allt är kvinnornas fel, eller?

2008-11-20T00:09:00.003+01:00

"If a woman was beautiful and talented; if she could sing, dance or converse intelligently, why should she waste her skills on one man alone? Why shouldn't a number of men enjoy her company?"

http://www.powells.com/review/2008_11_19

Citatet blir tagit lite ur sitt sammanhang och poängen är mest att de fick igång mitt tänkande och intresse att börja blogga igen.

Vad är det egentligen som är så farligt med kvinnan? Vad är det som får män att till varje pris ha kontrollen? Jag har en teori om att det grundar sig i mäns rädsla för kvinnor. Kvinnan är livet, kvinnan är moder jord. Kvinnan ger liv till jorden, och skulle vi utrotas skulle reproduktionen dö ut.

(Många tycker att motsatsen också skulle leda till att reproduktionen dog ut vilket i teorin är sann. Dock är utvecklingen på vår sida. Vi har redan byggt upp spermabanker och vår förmåga att klona utvecklas ständigt. Att män på vetenskaplig väg skulle reproducera ligger mycket längre bort)

Alla människor föds ur en kvinna. Detta är en sån enorm "makt" eller förmån som män aldrig aldrig kan ta hur mycket de än kämpar. Zola insåg tidigare hur skrämmande och smarta kvinnor var att den stora lösningen var att alltid ha kontrollen. Är detta mäns grundsten, så länge vi kontrollerar makten är vi trygga?

Carl-Johan Vallgren sjunger att "allt är kvinnornas fel". Ja det är nog sanningen. Makten och livet ligger hos kvinnorna och i mäns blinda strid om kontrollen över kvinnan får förödande konsekvenser. För vilka krig man än startar, vilken religion man än kämpar för, vilken kontroll man än tar över naturresurserna så når man inte total kontroll.

Jag kan känna en hopplöshet många gånger. Vilken kamp är det som vi feminister, ekvalister och systrar för? Mäns rädsla för det stora ligger så djupt att vi inte kommer åt. Deras kamp om kontrollen tar sig alla skepnader. I mäns retorik framställs ofta kvinnan som offer i ett led att utmåla oss som svaga och kontrollerbara. Ser man bara på kristendomens grund så har vi en stor motsägelse, det var inte Adam som fick stackars Eva att äta äpplet. Det var stackars Adam och hemska Eva enligt många, dock ska vi såklart inte förringa ormens inverkan. Som idag ofta förknippas med kvinnor.

Är egentligen min helt ogrundade teori helt orimlig? När vi ser på män som våldtar, män som misshandlar kvinnor, män som skapar våra krig, män som styr våra länder, män som arbetar fram härskartekniker, män som till varje pris måste måste hävda sin överlägsenhet... När vi ser på män, ser ni inte rädslan och kontrollbehovet?

Varför vill en man annars misshandla hålet han själv föddes ur, varför vill han annars slå individen som föder hans avkomma, varför skulle han annars skända kvinnor och barn världen över med vapen som hjälpmedel och varför skulle han annars skapa system som går ut på att missgynna kvinnor?

Visst vi kan ha en dialog om hur vi stoppar männen, hur vi sätter dit dem, hur vi hämnas, hur vi straffar. Men jag är just nu intresserad av varför? Mäns handlingar mot kvinnor är ingen slump, den har genomsyrat hela vår historia, i alla klasser, oberoende av demokrati eller diktatur. Fäder, bröder, pojkvänner, livspartners, söner... Gärningsmannen är en man.

Kvinnan är större och kvinnan är mäktigare för trotts allt detta så överlever vi. Men försöker vi lägga oss på männens nivå riskerar vi att vara ett medel som utrotar oss själva. Mäns största vapen är att sätta skräck i oss för att uppnå kontroll. Och vår största svaghet är att vi kommer fortsätta föda män, älska våra familjer och förblindas av förälskelser.

Försök att inte bli rädd. Låt dig inte kontrolleras!

Var så vacker som du vill, dölj inte din talang, sjung, dansa för och med vem du vill. Du bestämmer vem eller vilka som får njuta av ditt sällskap.

Jag blir också kär, jag håller av mina bröder, jag saknar min far och jag hyser starka känslor för många manliga vänner. Allt detta står jag för. Det jag talar om och filosoferar om handlar om något större. Det grundas inte på någon bitterhet utan snarare en tro att människans natur är att vara rädda för det stora mäktiga och se kontroll som ett skydd. När vi kvinnor upplever att män är stora och skrämmande blir spiralen att vi söker kontroll för att skydda oss trotts att vi hade kontrollen från början. Sedan går det bara runt runt runt...

Jag hoppas att lösningen är känslan av trygghet och att vi kan nå trygghet genom kärlek till varandra.

Long time no memory?

2008-08-30T16:37:00.003+02:00

April kan kännas väldigt långt bort. Det har gått ca fem månader sedan jag skrev mitt senaste inlägg. Jag kan förstå att detta varit lite frustrerande för vissa och långtråkigt för andra. Samtidigt som enhel del inte har märkt det alls.

Men vad har hänt då? tappade jag åsikter, engagemang, skrivförmåga.. osv.
Ja på sätt och vis faktiskt. Några dagar efter det senaste inlägget i April hade jag lite otur och ramlade. Kanske ramlade jag på ett stengolv eller i en stentrapp. Jag har i alla fall en minneslucka på ca 6 timmar vilket gör att ena stunden var jag på en väldigt trevlig förfest pratandes i telefon. Näste minne så ligger jag på sahlgrenska med dropp, en stor bula i pannan, uppsvullet näsben, oräkneliga blåmärken och ett väldigt dåligt balanssinne.

Efter den lilla olyckan har det tagit sin tid att ta sig tillbaka. Inget arbetande på två månader, inte spendera tid vid datorer och skärmar, inte utsätta sig för många intryck på samma gång. Det tar sin tid och jag går fortfarande på många läkarbesök, röntgen och tester. Min återhämtningstid efter en svår hjärnskakning är ca 1 år. man lär sig ganska fort att leva med en lite omskakad hjärna som inte vill hänga med på riktigt allt.

Under sommaren har det ryckt i mina fingrar och jag känner mig redo att återgå till bloggandet. I höst väntar hårda studier i civilrätten, tredje året på juristprogrammet. Jag har gått ner lite i arbetstid på banken så det blir kanske 10 timmar i veckan. Sen märker vi hur mycket arbet det blir som nämndeman i tingsrätten. Tanken är att hinna med lite partipolitik också. Just det, ett sidoprojekt är att starta skivbolag också, lite pill men väldigt intressant också.

Jag ser fram emot en spännande höst även om prioriteten ligger på att återhämta minne, koncentration och ett fungerade huvud. Men bloggande blir det om stort och smått.

Ska det alltid vara såhär svårt?

2008-04-02T00:45:00.003+02:00

Just nu präglas många liv av tårar, min familjs, mina vänners och mitt eget.

Jag önskar att jag var religiös och fann styrka hos gud. Nu måste jag finna styrka hos mig själv. Det finns så många fina människor som jag vill ge kärlek till. Så många tårar jag vill trösta och så många famnar jag vill krama.

Varför kommer allting nu? En olycka kommer sällan ensam, men varför kommer de. På två dagar har sju nära personer i min mgivning frågat om det alltid ska vara såhär svårt? Tar det aldrig slut? Jag önskar att jag kunde ge ett lugnande svar. Men jag kan inte komma på ett exempel på någon människa vars liv fortskrider utan bekymmer och svårigheter. Är sanningen den att det inte tar slut. Våra sår sys i ihop tempurärt men egentligen är vår själ en nåldyna. En läckande måt där nya hål uppkommer när andra täpps igen.

Vi behöver vara rädda om varandra, hjälpa våra andra, ge lite för mycket än för lite. Våga ta emot. Jag gör allt jag kan för att hålla ihop och räcka till. Att laga det som går. Tack och lov håller jag mig borta från kärleken och förälskelsen. Hur kan folk skylla krig på religion när det är förälskelse och brustna hjärtan som driver människor till vansinne och tårar i så många fall.

Min bekymmer orsakas av Reinfeld och alliansen. Jag önskar att han och övriga ministrar kunde se vilka konsekvenser och baksidor deras politik innefattar. Jag önskar att alla de som röstade på alliansen får se de lilla människan som lider. Sitt en dag i en svensk domstol, titta på vilka som är överrepresenterade inom småbrott. Läs igenom bidragsasökningar hos socialen. Förklara för arbetslösa som inte har råd att vara med i facket och stängs ut av försäkringskassan, förklara varför vårt samhälle vinner på detta. Gör en kalkyl som visar rimligheten att läkare förtjänar den dubbla lönen en sjuksköterska har. Bygg ert växande fotoalbum på sveriges nya fattiga. Motivera varför just häxjakten bedrivs på bidragsberoendemänniskor snarare än skattefuskare trotts att det rör sig om mindre pengar. Ge mig en pm som analyserar rimligheten i att ungdomar, kvinnor och alla på 50+ missgynnas och diskrimineras i yrkeslivet när "det nya arbetarpartiet" sitter på makten. Ge mig grna en essä om varför vi säljer ut statens tillgångar, tömmer statskassan och blundar för miljörpoblemen.

Jag kan låtar bitter men egentligen har jag bara en tillfällig svacka av förkrossan. Jag önskar att fler kunde se och förstod. jag önskar att vårt välfärdssamhäller eller servicesamhälle kunde erbjuda en trygghet för den lilla människan utan fallgropar. Vad gör det att jag tentar av Europakonventionen oc fördraget om de mänskliga rättigheterna när de styrande i vårt land fokuserar på helt andra intressen.

Allt jag vill är att förändra och räcka till. Alla i min närhet är goda människor som verkligen förtjänar att ha det bra, varför ska det vara så orättvist? Och vem bestämde svårghetsgraden?

BOKREA!

2008-03-01T13:13:00.003+01:00

Två tider på året är det helt okej att spendera hur mycket pengar man vill, och då menar jag hur mycket pengar man vill. Bokmässan och bokrean. Tider då mina kritiska tankar kring kapitalism ställs i viloläge. Så här kommer helgens reafynd.

Eftersom jag inte vet vad böckerna handlar om ger jag en enkel motivering till varför jag valde just denna bok. Och som bonus i nattsuddandet lägger jag till nypåhittade ordspråk =)

"Om Gud" Jonas Gardell, 79kr.
Jonas Gardell är vettig, för några år sedan gick jag på ett föredrag med honom då han berättade om denna bok. Dagen hade varit lång och föredraget var jättelångt, så jag somnade och har väldigt länge haft dåligt samvete för detta. Jag inbillar mig att han såg att jag satt och sov. Ämnet om gud har blivit mer och mer intressant. Så nu ska jag ge hans bok en chans och gottgöra mitt tidigare ointresse. att ha gud på sin sida ger bra karma.
Guds välsignelse är kärnan till positiv karma.

"Energitjuvar, i familjen, i relationer och på jobbet" Ingalill Roos, 99kr.
Troligen ytterligare en propagandabok vars egentliga budskap är att lära dig säga nej till saker och människor. Vilket jag varken kan, vill eller ser som nödvändigt. Däremot känner jag mig ofta energilös och har jag tur kanske boken kan ge mig tips på hur jag ska fördela min energi. Hoppas boken får mig att må bättre och se livet från andra vinklar.
Det krävs strategi i allt.

"Kolumnisten" Jan Guillou, 59kr
Jag har i ärlighetens namn aldrig uppskattat Guillou. Har vägrat läsa hans böcker, även om jag äger ett flertal. Mest ogillar jag honom för hans trångsynthet i vissa debatter, och egentligen bottnar sig allt i att han försvarar läkarna i da Costa fallet. Sen att han är kompis med GW persson och säger en sak men gör en annan är förstärkande faktorer. Dock känner jag att jag måste ge honom en chans. Så min nya toabok är denna. Perfekt att läsa ett inlägg från någon av hans kolumner, och ska jag vara helt ärlig börjar jag uppskatta vad han skriver men man behöver ha på sig ett par kritiska glasögon.
Det är viktigt att våga och kunna omvärdera människor.

"Mat med lågt GI" Louise Blair, 99kr.
Målet är -6 kilo innan somaren. Med träning och ytterligare en nyttig kokbok borde det inte vara omöjligt. Verkar vara ganska enkla recept och fina bilder. Varje år på bokrean måste man inhandla en kokbok så är det.
God hälsa är a och o för att orka uppfylla sina mål i livet.

"Om samhällsfördraget eller statsrättens grunder" Jean-Jacques Rousseau, 89kr.
Jag har snöat in på filosofi. Rousseau hade många intressanta tankar om samhället och samhällskontraktet. Detta blir troligen en somarläsning när jag vill fördjupa mig i staten och dess grunder. Jag vill läsa så mycket sm möjligt av vad andra har för åsikter och sedan känna efter själv och grunda mina argument på vad jag finner vara mest sunt.
Med kunskap kommer man längst.

"Så kan jag ta hand om jorden" Emma Brownjohn, 79kr.
Denna bok är inte till mig utan gavs i present till min systerdtter som fyllde 3 år förra veckan. Mysig barnbok som förklarar vad som händer på jorden idag och vad vi kan göra gör att ta hand om vår planet. Jättehärliga pop-up och utvik i boken så den blir lite rolig. Jag vill inte att hon förloras helt i den rosa världen med prinsessor därför blir det mitt ansvar som gudmor att visa vägen.
Man måste värna om de nästkommande generationerna så de förvaltar ens arbete väl.

"1000 places to see before you die" Patricia Schultz, 99kr.
När jag reser undrar jag alltid vad som är mest sevärt. nu har jag boken jag länge tittat efter som listat allt och det är en svensk utgåva för att minska missuppfattningar. Jag vill resa mer och se världen nu har jag en guide även om den borde haft med fler bergochdalbanor.
För att styra världen måste du känna världen.

"Niccolòs leende, Historien om Machiavelli" Maurizio Viroli, 119kr.
Fursten och Machiavelli, vilken hit. Jag imponerar och förundras över alla råd och tankar. Jag kan inte bestäma mig om alla med makt borde läsa Fursten eller tvärtom om alla med makt borde förbjudas att läsa Fursten.
Med ett leende kommer man längst.

"Antikens Historier I och II" Alf Henrikson, 119kr.
Allt började med antiken, men vad handlade egentligen alla dessa sagor och historier om. Nu har jag två fina böcker som återberättar sagorna. Jag tror det är nyttigt för att få lite djup. Jag beundrar alltid antika historier och gudaberättelser för deras kloka poänger.
Historia gör dig klok.

"Bröderna Karamazov", "Idioten", "Brott och Straff" Fjodor Dostojevskij, 159kr.
Varje år måste man införskaffa en klassker, denna gång blev det tre böcker av samme författare. Kanske är det fantastiskt tråkigt, men nånting måste finnas som gjort dem så populära. Jag tänker efterforska vad.
Allmäbildning är grunden för visdom.

"Elliords himlar, en vykortsresa genom folkhemmet" Petter Eklund, 49kr.
Bara olika vykort, men flera flera bilder är från min hemstad Hallsberg. Jag kunde bara inte stå emot. Varje gång någon undrar hur det ser ut i Hallsberg kan jag visa bilderna i boken. Okej, 30 år kanske har gått men det är verkligen inte mycket som har förändrats. Kanske den mest onödiga boken och oväntade men det var en så glad överraskning att Hallsberg fick så stort utrymme.
Glöm aldrig dina rötter.

"Hur man erövrar världen, En handbok för blivande diktatorer" André de Guillaume, 29kr.
Så lite men ack så intressant bok. Diktator behöver inte ha så negativ klang. Mitt nya mål är att erövra världen, på bästa möjliga sätt. Jag kanske inte når dit i detta liv så det är bästa att jobba på sin karma. Men så länge jag har ett mål att jobba mot känns allt mer stabils. Mitt mål må vara extremt men om jag dör halvväs kommer jag ha åstadkommit mycket mer än om jag inte haft ett högt mål.
Sikta mot toppen och nöj dig inte förän du är framme.

Summa: 1078, (79kr till present) Min budget var 1000kr, pengar spenderat på mig själv 999kr!

To be continued, jag kommer troligen köpa fler böcker innan rean är slut.

Snygga bröst

2008-02-08T01:24:00.000+01:00

När jag startade en blogg trodde jag inte att jag skulle skriva ett inlägg ang. mina bröst. Det är väldigt sällan i livet jag tycker någonting handlar om mina bröst eller borde handla om mina bröst. Jag går fortfarande runt och tror att jag kan bli synlig genom min insida, genom mina åsikter, genom mitt sätt att tänka, genom mina prestationer. Efter 1,5 år så har en 180 i min klass lagt märke till mig. Beror detta på alla grupparbeten vi har gjort tillsammans, beror det på när vi festat tillsammans, beror det på när vi småpratat i pauserna? Han har lagt märke till mig pga. att han anser mig ha snygga bröst.

Någon lite pyttedel av mig blir smickrad, bekräftelse, mina bröst är okej. Kommentaren sas såklart inte in my face utan behind my back. Jag frågade om något mer sades, men nej. Han repeterade två gånger att jag är tjejen med snygga bröst. Den stora delen av mig känner uppgivenhet, hopplöshet. Inte direkt ilska, troligen
menade han inget illa, han kan inte rå för sin vana att lägga märke och kommentera sådant.
Jag frågar mig bara när tar det slut? När slutar jag vara ett objekt?

Ofta känns det som att jag ständigt blir betygsatt för hur jag ser ut. I 9 fall av 10 är komplimanger jag får i vardagen ang. mitt utseende och inte något annat. Spelar egentligen mina betyg någon roll? Spelar mina extrajobb eller engagemang någon roll. Så länge man är mån om sitt utseende så är framtiden tryggad. Om jag ser tillräckligt bra ut kommer jag kunna få jobb, och skulle jag mot förmodan inte få det kan jag alltid gifta mig rikt eftersom jag ändå skulle vara attraktiv. Samhället värderar mig utifrån ideal och en fasad som inte många vet sanningen om. Mina bröst kan vara fejkade, den här killen har ingen aning om hur mina bröst egentligen ser ut under alla kläder. Väldigt få skulle jag vilja säga vet detta. Bra många fler hör mig argumentera och diskutera. Jag vet flera tillfällen då vi diskuterat om olika saker. En dabatt går inte att fejka, hårt arbete går inte heller att fejka i samband med andra personers deltagande. Det är äkta.

Nu är det inte så att endel inte finner mig smart, för sånna finns det också. Endel som lär känna mig tycker att jag faller i facket smarta människor. Ger det mig då fördelar egentligen? Nja, där har vi nästa dilemma. En smart tjej är skrämmande. Jag fick det bekräftat senast på fest i lördags, många killar utan att erkänna det skärms av smarta tjejer. Så en komplimang som jag gillar blir snarare något negativt från det motsatta könet. I många fall är det alltså bättre att ha snygga bröst än att vara smart.

Har jag iögonfallande byst får jag räkna med att bli ihågkommen för det och inte för vad jag säger. Att jag sen måste vara dubbelt så smart som en man för att på ett bra jobb måste jag dölja lite lätt så jag inte uppfattas som skrämmande av min omgivning. När blev mina bröst så stora att de började skymma min personlighet?

Jag skulle kunna göra det enkelt och lägga skulden på denna idiot till kille, men han är inte den första. I väldigt många år vet jag precis vad som har sagt om mig. Det har varit killar innan och killar efter som kommer säga exakt samma kommentar. Till mångt och mycket handlar det om uppfostran och ideal. Detta är ett av de skäl jag har till att inte konsumera porr eller andra medier som främjar mitt förtryck. Jag har fortfarande inte bestämt mig om jag ska känna mig besegrad, eller göra det till mitt livs mål att få fram en förändring.

Vem vill bära polokrage för att bli hörd? Vem vill svartlista komplimanger för tid och evighet om sina bröst? Vem vill konkurrera med sina egna bröst?

- Jämlikhet är något som inte finns idag, det är ett anntingen eller. Ett samhälle kan inte vara mer eller indre jämlikt, anntingen är det så eller inte.
- Kvinnor förtrycks varje dag!
- Samhället har ett begränsat utrymme för smarta kvinnor.

Ja, mina bröst är snygga, vackra, och fantastiska.
Nej, jag läser inte till jurist för att mitt utseende ska hamna i fokus.

Fastan

2008-02-06T00:31:00.000+01:00

Ja så nu börjar det!

Julen är slut påsken har inte börjat så nu imellan kommer fastan. Och jag ska faktistk bidra på mitt eget sätt. Inte leva på vatten, eller försöka vara låtsasmuslim och inte äta på dagen. Jag väljer att göra fastetiden till en tid att komma ifrån ovanor. Man behöver inte avstå från allt. Jag väljer att avstå från godis, alkohol, och kött (vilket inte är nytt men borde räknas). Meningen borde vara att vinna tid till annat eller spara pengar att skänka bort. Om det blir så vet jag inte. Men jag försöker skänka lite och vara god i mina handlingar. Det som är svårast är väl egentligen att bli osjälvisk och oegositisk. Att lära sig att dela med sig. Hur mycket man än har övat så har man ett ägandeintresse i någon mån, jag ibland i alltför stor mån. Vilket eskalerar när jag känner avund, småsint, snålhet, missundsamhet osv.

Tro det eller ej men jag gör nog det här av religiösa skäl lika mycket som hälsoskäl. Sen vilken religion jag knyter ann till för tiden utvisa, men jag vill tro på en mening och något djupare. Det finns så mycket kvar att lära och förstå.

Jag är så sektmaterial egentligen, jag skulle troligen stortrivas i Knutby. Dock har jag någon form av förnuft som hindrar mig från många saker som tur är.

"ty att endast lyda sitt begär är slaveri,
men att lyda den lag man själv stiftat är frihet"

Rousseau (Om samhällsfördraget, s.34)

Detta citat har iaf fastnat. Jag vill nog inte vara min egen slav under begäret utan en förnuftig och klok flicka som tar rationella beslut.

Vänskap

2008-01-29T00:39:00.001+01:00

Sötaste lilla Kajsa och jag innan vi somnade på julafton.

2008-01-28T01:41:00.000+01:00

En liten dikt jag läste innan jag somnade

Dygdens lön
Tillslut började jag förstå
att dygdens lön är
döden.
Dygden är det förstenade livet
rädslan och tomheten.
Att inte göra.
Hur kan det någonsin vara levande?
Men sånt är livet
att människorna berömmer dem
som inte.

Av: Kerstin Thorvall

2008-01-23T00:57:00.000+01:00

Länge leve livet!
Just nu går det bra.

Jag hade ett mål, radera gamla demoner. Det går otroligt bra. Även om jag drar till mig någon ny så blir jag bättre på att slå ifrån mig.

Och nu ska jag göra något väldigt olikt mig, jag skyller allt på dåligt sexsistiskt inflytande men det kan inte hjälpas. Det är dags för en hyllning. Till pojkarna i mitt liv!

Ni är fantastiska på alla sätt och vis. Jag känner mig verkligen bortskämd. Middagar, kärlek, vänskap, ord, kramar, musik. Jag är så tacksam för alla som finns runt omkring mig. Ni gör så mycket som gör mig så glad. Hur skulle jag egentligen någonsin nöja mig med en pojkvän, för alla ni tillsammans är det bästa en kvinna kan önska sig. Några simpla ord i en blogg är inte mycket att komma med, men det är något. Varför ni gör så mycket fint kan jag inte riktigt förstå, och jag har svårt att tro att jag förtjänar det. Ofta när livet är tungt är flera av er mina duvor som hindrar mig från att falla. Allt ni ger mig skulle jag vilja ge åter tusen gånger om.

Tack för att ni får mig att le och må bra!

Fortsätt vara som ni är och ni kommer göra många fler lyckliga. Det är det lilla som räknas, som att stå med på en attgöra-lista.

Detta plötsliga utspel beror nog på att årets första månad snart är slut och jag kan inte tänka mig en bättre start på ett år. Ingen nämnd ingen glömd. Ni är så många som är så bra, på erat eget vis.

Visst att hylla män är lite tabu, men sen när skulle tabu hindra mig. Ni är otroliga!

Kärlek Fred och Förståelse!

2008-01-11T22:04:00.000+01:00

Affärer i min smak

När jag flyttade in i mitt lilla rum i Göteborg var jag väldigt nöjd med mitt läge. Vilket måste medges att jag fortfarande är. Flyttar helst inte längre än 700 m från där jag redan bor. Det är dock inte relevant just nu. Läget är bra för att det är nära till allt. Till hemköp där de har allt, till skolan där jag spenderar massa tid om dagarna, Lejonet och Björnen där glassen är som godast, godisbutiken med göteborgs största sortiment (har det sagts och jag ifrågasätter inte), blomsteraffär och matställen väldigt nära. Jag behöver knappt ta mig någon annanstans, fantastiskt. Idag blev det om än ännu bättre. Ägaren till den fantastiska godisbutiken har öppnat en frukt och grönsaksbutik brevid. Bara är tanken är väldigt god, men eftersom jag slutade handla godis där för ett halvår sedan eftersom jag skulle bli nyttig känns det väldigt speciellt när jag nu kan titta på allt godis, frestas, bli riktigt sugen... sen går jag bara fem meter så är dörren öppen till den nyttiga fruktbutiken. Synd att man inte kan betala med kort, men det kanske kommer.

Nästan alla mina livsmedel fannas att tillgå, en härlig Madeleineaffär.

Det som inte är lika härligt är att skriva uppsats. Gud vad trögt det går. Jag växlar mellan att vara lyrisk över det intressanta ämnet till att spy på allt tal om tusen olika funktionshinder och sex. Innan jag ska somna måste jag kompensera allt med några rader från Sara Stridbergs översättning av Valerie Solanas SCUMmanifest.

"Sex is just a hang up"

2008-01-08T01:03:00.000+01:00

"Jag skrek
men du hörde aldrig riktigt vad jag sa
jag såg in i dina ögon
men du såg nog aldrig riktigt vem jag var
och jag sa
det här är hur jag är
jag kommer alltid att vara så här
så kom och och ta mej eller låt bli
för sån här är jag
och det vill jag förbli"

Lisa Ekdahl

Betyder kanske inte mer än att jag längtar efter någon som lyssnar.

2008-01-01T23:57:00.000+01:00

Nytt år 2008.

Jo 2007 var helt okej. Många nya fina människor kom in i mitt liv, några besvikelser, nya jobb, nya ämnen. Men annars hände egentligen inte så mycket. Nya året firades in med bästa vännerna och jag kan verkligen inte tänka mig något bättre. Jag ser fram emot en gnistbärby och hela den här kollektiva skaffa barn samtidigt.

2008 har jag bestämt ska bli hälsans år. Inget överdrivet stressande, motion och träning, hälsosam mat, mycket frukt, ta hand om sig själv. Jag ska jobba bort mitt destruktiva beteende och vara mer positiv. Vet inte hur lätt det blir att hålla men man kan iaf försöka.

Något som ska bort 2008 är lite av min naivitet. Jag vet att jag blir trampad på ibland. Jag är lite för snäll. Jag har väldigt lätt att förlåta. Men efter mycket funderande inser jag att det sårar mer än det ger. Jag tycker man ska behandla människor med respekt. 2008 ska jag behandla andra bättre och inte lägga ner energi på personer som behandlar mig dåligt.

Jag hoppas det blir mycket kärlek 2008. Min systerdotter kommer få ett syskon, vilket kommer bli årets största händelse.

Jag ser fram emot ett nytt år, eller jag anstränger mig iaf för att se fram emot ett nytt år.

2007-12-19T22:45:00.000+01:00

"Ung och fri"

Fri från vaddå?

Egentligen borde alla mina tankar vara i boken om miljörätt just nu. Egentligen borde jag öva på tentafrågor tills imorgon. Egentligen borde jag hänga på csn.se och kolla hur mycket jag kommer behöva betala tillbaka, hur stor min skuld och hur mycket jag får låna nästa år. Egentligen så borde jag ringa och fråga hur min farmor mår. Egentligen borde jag lägga ut en annons på blocket om ny bostad, eller borde jag maila Mattias om mig så han lägger ut annonsen. Egentligen borde jag söka en egen lägenhet. Egentligen borde jag motionera lite. Egentlige borde jag förbereda lite julgodis och mat till mitt vegetariska julbord som imponerar på min familj. Egentligen borde jag maila lägenheten vi tittade på och säga att det var för kortsiktigt. Egentligen borde jag klippa mina naglar och öva på min fiol och bas. Egentligen borde jag sjunga lite för det gör mig glad. Egentligen borde jag fixa tågbiljetter till Gabbis. Egentigen borde jag köpa några fler julklappar som jag skjutit på. Egentligen borde jag slå in de julklappar jag redan köpt. Egentligen borde jag spy efter all choklad jag ätit denna vecka. Egentligen borde jag lagat middag och ätit. Egentligen borde jag läsa tidningen så jag vet vad som hänt idag. Egentligen borde jag läsa klart boken om Catrine da Costa. Egentligen borde jag blogga om saker som betyder något. Egentligen borde jag sy klart tavlan till min mamma. Egentligen borde jag köpa lim. Egentligen borde jag inte flörta på nätet när jag inte vågar med folk jag tycker om på riktigt. Egentligen borde jag säga till mina vänner när de gör mig glad eller ledsen. Egentligen borde jag skriva en sång. Egentligen borde jag måla de där hyllorna bror ska sätta upp. Egentligen borde jag lära mig att sätta upp saker själv. Egentlige borde jag sätta mig in mer i politiken så jag kan debattera bättre. Egentligen borde jag läsa färdigt SCUM. Egentligen borde jag kanske klippa mig, eller kanske inte. Men egentligen borde säga ifrån ibland. Egentligen borde jag nog vara lite mer hjälpsam. Egentligen så borde jag öppna upp mitt hjärta för fler. Egentligen borde jag inte ta åt mig av allt utan bara "släppa". Egentligen borde jag uppskatta julen mer. Egentligen borde jag resa för alla mina sparpengar. Egentligen borde jag söka efter mer äventyr. Egentligen borde jag nog engagera mig mer. Egentligen borde jag tillbringa mindre tid på msn. Egentligen borde jag finna mer ny musik på myspace. Egentligen borde jag vara mer aktiv i skolan. Egentligen borde jag försöka få bättre betyg. Egentligen vill jag kanske bli präst. Egentligen har borde jag ångra mer. Egentligen borde jag sy mina egna kläder. Egentligen borde jag laga mat varje dag. Egentligen ska jag träna 3 ggr i vecka. Egentligen borde man volontärarbeta på jul istället för att jobba på bank. Egentligen borde jag hälsa på min mamma oftare. Egentligen borde jag leka mer med mina syskonbarn. Egentligen borde jag leka mer överhuvudtaget.

Jag är ung, i alla fall i jämförelse med många andra.

Men fri, fri till vad? fri från vad? Jag känner mig inte fri. Men jag är väl inte mindre fri än någon annan eller mer fri än någon annan. Är jag friare för att jag är ung?

2007-12-12T00:23:00.000+01:00

Jag kan bara inte låta bli att skriva lite kring hela ICA/kötthysterin.

japp jag såg uppdrag granskning och det var inte så svårt att förtå förödelsen inför jul. Det var inte så svårt att räkna ut att aftonbladet skulle skapa massa rubriker. Det är både intressant och tragiskt att lyssna på människors efterdiskussioner. Aldrig mera ICA bla bla bla.

Kom igen jag förstår inte att detta är en sån otrolig chock. ICA är knappast ensamma. Och såhär har det varit i alla tider. Redan på högstadiet hörde jag ryckten om att man la finare köttfärs ovanpå äldre "sunkig" köttfärs. Jag rättfärdigar inte beteendet, de bryter mot lagen, lurar konsumenter, det är fel. Men har någon blivit sjuk av det dåliga köttet? Inte ett fall i all mediahysteri har visa att man blivit allvarligt sjuk. Det visar bara hur paranoida vi är. Snarare håller lite extra bakterier oss friska lite längre.

Jag finner det ironiskt att den stora svenssonmassan som nu bojkottar ICA gör det gör att ett datum på förpackningen har ändrats. Att det inte är nymalet för dagen är det största problemet. Förlåt mig kära Svensson om jag lägger lite extra tyngd på dina axlar nu. MEN det horribla är inte hur personalen paketerar om kött i butiken. Problemet ligger i hur djuren behandlas innan de ligger nermalet i din lokala kyldisk. Där har vi problemet som är för jobbit att veta. Jag är helt oförstående hur man bojkottar kött pga. datum men inte pga. hur vi behandlar djuren.

Uppenbarligen har samhällets nya domare blivit Janne Josefsson. Varsågod janne jag har lite verkliga problem jag skulle vilja att du upplyste svenssons om på bästa sändningstid.
- Djurtransporter
- Djuruppfödningen
- Djurens liv från födsel till slakteri
- Djuren som dör på vägen
- Den så kallade maten till djuren som flygs hit från tredje världen utan att vi vet vad den innehåller. Vilket vi får i oss rester av.

Listan kan göras lång.
Fortfarande lever vi i en värld där vi tror sverige är så perfekta. Jag önskar att synen och kritiken vidgades. Jag måste samtidigt erkänna att jag som vegetarian kanske inte kan förstå skräcken att äta en dag gamalt kött. Mina ekologiskt odlade grönsaker är svårare att smussla
med. Detta inlägg är inte tänkt som propaganda för att bli vegetarian men för alla oroliga konsumenter kanske julen skulle bli lite lugnare om man skar ner på köttet, och gör djuren en tjänst på samma gång.

Jag tror inte ICA är värre än någon annan stor livsmedelskedja.

2007-12-10T23:11:00.000+01:00

"When you're drunk and out of luck
I'm the ruler of your never-ending Drama
You are acting by the book
and you're feeding me lies 'til I'm up to my eyes
in bad kharma
But I know as I wake by your side
that you're not even close to my kind

'cause I am better than that
so much better than that
I deserve more than that
so you should treat me
better than that"

Edith Backlund

Efter mycket grubbel av höstens eskapader och lite ånger finner jag till slut frid genom dessa textrader. En dag borde jag också hitta någon som behandlar mig bättre, som jag förtjänar. Även om det närmaste jag kommer är hunden som troget somnar vid min sida varje kväll och alltid håller mig sällskap i nattens sena timma med näsan i lagboken.

2007-10-30T22:55:00.000+01:00

Det finns en flicka jag lär känna varje dag, som jag funnits där så länge.
Jag har följt hennes framgångar och motgångar. Jag har följt hennes drömmar om en bättre värld. Hennes ambitioner. Hennes ansträngningar i skolan. Henns trassliga kärleksliv vilket alltid tycks ta nya och gamla vändningar.

I oändlighet har vi långa resonemang kring genussystem, det patrialkala samhället. Kring miljö och klimathot. Kring lagar och normer. Men ibland så lyssnar vi bara på musik. Hon är dottern som alltid vill hjälpa sina föräldrar, hjälpa sina syskon. Målet är väl egentligen att räcka till. Räcka till på jobbet, i skolan, som vän, som älskarinna. Mycket handlar om kontroll. Att alltid ha kontroll på allt.

Jag ser upp till hennes samtidigt som jag ser hennes brister och vill hjälpa henne att rätta till dessa. Hjälpa henne att arbeta bort skavankerna. Hjälpa henne att komma i form och le lite oftare. Men just nu är jag orolig för henne. Jag känner att vi glider ifrån varandra, att vi förlorar kontakten. Kanske har vi vuxit ifrån varandra. Kanske förstår vi inte varandra längre.

Allt jag vill är att hon ska kämpa lite mer. Att hon ska lyckas. Att hon ska vara stolt, att vi skulle lysa tillsammans. Jag ville se oss som ett team. En dag skulle vi bli något stort. Men hon glöder knappt. Hennes ögon har sorg. Allt hon vill är att hoppa. Allt hon vill är att spy. Hennes längtan att tyna bort gör mig ofokuserad. Allt jag vill är göra henne lycklig.

Det är klart vi kan hoppa över ett mål mat då och då. Det är klart vi kan hoppa över lunch en dag eller två. Det är klart vi kan hoppa över middag nån vecka. Vi överleer ju alltid. Det har vi ju alltid gjort. Precis när vi närmar oss gränsen. När det svartnar för ögonen. Precis då skärper vi oss och bestämmer oss för att det ska aldrig hända igen. Vi kan det här.

När hon var 9 gjorde vi det, den där gången på sjukhuset när vi var 12 grejade vi det, när hon var 14 gjorde vi det igen, bara för att visa hur starka vi är gjorde vi det när vi var 15. Sista gången vi gjorde det var vi 17, sen kanske vi bara testade det igen när vi var 18. Efter 3 år var jag säker på att det var borta för gått. Jag var blind för vad som kunde hända. 21 år och vi balanserar på linan.

Vi går mot olika håll. jag vill tro på en framgångsrik framtid med det vanliga livet och familj. jag vill till ljuset. Men min vän vill bara in i mörkret. Hon vill inte ha någon fortsätting. Hon är nöjd. Hon säger att hon längtar efter slutet. Jag önskar jag kunde ge henne medicin för att få henne att stanna, få henne att sluta. Jag önskar jag kunde hjälpa henne genom varje dags krig. Samtidigt när jag ser och känner hennes lidande önskar jag att hon kunde få somna in.

Jag älskar dig, men vi borde göra slut en gång för alla...

2007-09-18T23:06:00.000+02:00

En musikal, en fest, ett samtal, ett barn, en dumpning, en kärleksförklaring, en flaska vin, två förlorade oskulder, tre timmars sömn, fem timmars jobb, tre timmars föreläsning, en timma sång, ett telefonsamtal.

Hösten är en tid för lite eftertanke och reflektion.

"– Uppgiften som försvarsminister är ett förtroendeuppdrag. När man inte känner förtroende för uppgiften är det dags att stiga åt sidan."

Odenberg 5/9. Alltså inte för att jag hyser höga tankar om alliansens politiker men om någon hade upplyst Odenberg om vad ett förtroendeuppdrag betyder så kanske han inte hade haft anledning att avgå. Men med tanke på oppinionen verkar ha vänt när alliansen började driva sin politik och förtroende från folket sviker så blir det väl droppen när man själv tappar förtroendet.

2007-09-16T16:29:00.000+02:00

not a pretty girl

"i am not a pretty girl
that is not what i do
i ain't no damsel in distress
and i don't need to be rescued
so put me down punk
maybe you'd prefer a maiden fair
isn't there a kitten stuck up a tree somewhere

i am not an angry girl
but it seems like i've got everyone fooled
every time i say something they find hard to hear
they chalk it up to my anger
and never to their own fear
and imagine you're a girl
just trying to finally come clean
knowing full well they'd prefer you
were dirty and smiling

and i am sorry
i am not a maiden fair
and i am not a kitten stuck up a tree somewhere

and generally my generation
wouldn't be caught dead working for the man
and generally i agree with them
trouble is you gotta have yourself an alternate plan
and i have earned my disillusionment
i have been working all of my life
and i am a patriot
i have been fighting the good fight
and what if there are no damsels in distress
what if i knew that and i called your bluff?
don't you think every kitten figures out how to get down
whether or not you ever show up

i am not a pretty girl
i don't want to be a pretty girl
no i want to be more than a pretty girl"

Just nu är ganska mycket kaos. Nä, det är bara mina känslor som är kaos, livet i övrigt är väldigt uppstyrt och bra. Hur som helst så får jag bekräftat flera gånger varje dag att Ani Difranco är kanske det bästa inom musikhistoria. Vilket känsla jag än har, vad jag än grubblar över, har hon skrivit en sång. Snart ska jag bli bättre på att skriva mina egna kloka ord, men i mitt lite neddämpade känslotillstånd lånar jag hennes.

2007-08-29T15:56:00.000+02:00

"Later that day I got to thinking about relationships. There are those that open you up to something new and exotic, those that are old and familiar, those that bring up lots of questions, those that bring you somewhere unexpected, those that bring you far from where you started, and those that bring you back. But the most exciting, challenging and significant relationship of all is the one you have with yourself. And if you find someone to love the you you love, well, that's just fabulous."

Sex and the city, Carrie

Lycklig över att leva i ett underbart förhållande, och den dagen jag finner någon att älska kan det bara bli mer fantastiskt.

2007-08-22T21:06:00.000+02:00

Politiskt korrekt Rödluvan

Det var en gång en ung person som hette Rödluvan och som bodde i utkanten av en stor skog med sin mor - och trots att det var ett enföräldershushåll så fanns det mycket kärlek, och en stödjande och fostrande miljö som på intet sätt försämrade kvaliteten på hemmets skötsel. Inte heller led Rödluvan av några utvecklingssvårigheter på grund av avsaknaden av en fadersfigur, inte heller var hon på något sätt förvirrad eller handikappad på grund av de manliga vänner som hennes mor ibland (och endast av sitt eget val, inte på grund av några sociala fördomar eller avsaknad av självkänsla) bad att stanna över natten.

En dag bad Rödluvans mor henne att gå iväg till Mormors hus med en korg full av fettfria, fiberrika lågkalorikakor och en flaska mineralvatten - inte för att detta är ett jobb för en ung kvinna, ska du veta, utan för att det var en godhjärtad handling som framkallade en god samhällskänsla. Vidare var hennes Mormor inte sjuk, utan vid god vigör, både fysiskt och psykiskt, och fullt kapabel att ta vara på sig själv, och hade även anställt en piga, eller rättare sagt en hushållerska. Inte för att Mormor inte kunde städa själv, utan bara för att det bidrog till att ännu en försvarslös ungdom skulle försvinna från den hårda miljön som arbetslösheten bidrar till - och allt som däri dväljs, såsom droger, prostitution, spel och dobbel, svindleri och stöld.

Så Rödluvan gick iväg genom skogen till Mormors hus med sin korg full av fettfria, fiberrika lågkalorikakor och flaskan med mineralvatten. Hon visste att många tyckte att skogen var en ondskefull och hemsk plats, full med vilda djur, och därför aldrig satte sin fot där. Men Rödluvan var självsäker och hennes terapeut (som hon hade gått till så att hon skulle kunna förverkliga sig själv, inte för att hon kände sig depressiv eller att hon inte räckte till) hade försäkrat henne om att hon inte har några som helst förträngda barndomstrauman. Rödluvan hindrades därför inte av sådana tydligt Freudianska inbillningar.

På sin väg till Mormors hus fick Rödluvan sällskap på vägen av en Varg, som undrade vad som fanns i hennes korg. Trots att det var klart opassande för Vargen att ta sig sådana friheter som att fråga så personliga frågor utan tillstånd av Rödluvan, var hon tillräckligt självsäker för att inte känna sig hotad av hans fråga. Och hellre än att tvista om detta, svarade hon vänligt "Jag tar, för att uttrycka min tillgivenhet och för att stärka familje- och samhällsbanden, med mig några fettfria, fiberrika lågkalorikakor (som, får jag tillägga, tillverkas utan några tester på djur, och av en fabrik som inte producerar några skadliga biprodukter eller växthusgaser) och en flaska mineralvatten till min Mormor, som självklart är fullt kapabel att ta hand om sig själv som en mogen vuxen, och anlitar en duktig hushållerska endast i syfte att stödja den flitiga men inte fullt sysselsatta invandrarbefolkningen.

- Vet du, min vän, det är inte utom fara för en liten flicka att gå genom de här skogarna alldeles ensam, sa Vargen.

Rödluvan svarade - Jag är en kvinna, inte en flicka, och jag finner din sexistiska och maskulint typiska anmärkning extremt kränkande, men jag ignorerar den eftersom jag är säker på mitt eget värde som oberoende och ansvarsfull människa och jag märker att din status som utstött ur samhället, framkallad av smalspårig traditionalism och inadekvat social verksamhet, har drabbat dig att utveckla din egen offensiva, men dock inte helt gångbara världssyn. Nu, om du ursäktar mig, måste jag gå. Inte för att jag önskar att förringa din konversation eller uttrycka ointresse för ditt naturliga värde som individ, men därför att jag behöver uppfylla mina sociala förpliktelser och vända tillbaka hem i tid för att träffa min terapeut, vilken jag besöker endast för att ytterligare utöka min redan mer än tillräckliga känsla av självvärde och uppfyllelse.

Rödluvan vandrade längs huvudstigen. Nåväl, på grund av att Vargens status utanför det traditionella samhället hade friat honom från den slaviska tillgivenheten till det linjära, vilket karaktäriserade byggarna av vägen, visste han en snabbare, mer spontan sträcka till Mormors hus. Han skyndade sig längs denna väg, störtade in i Mormors hus och åt upp henne - vilket, trots att det var en naturlig handling av någon som hade anammat en köttätande livsstil, och naturligtvis inte ville bli anklagad vara felaktig eller omoralisk av trångsynta iakttagande vegetarianer, emellertid representerade en olämplig och förargelseväckande belastning från denna livsstil ur Mormors perspektiv. Varken hämmad av stela traditionella föreställningar av maskulinitet och feminitet eller av möjliga Oedipistiska tolkningar av sina handlingar, klädde

Vargen sig i Mormors nattlinne och kröp ner i sängen.

Strax därefter klev Rödluvan in i stugan och sa:
- Mormor, jag har tagit med mig några fettfria fiberrika lågkalorikakor (som har tillverkats utan några tester på djur eller några miljöfarliga procedurer) för att hylla dig i din roll som klok och uppfostrande förebild.

Från sängen sade Vargen mjukt:
- Kom närmare, barn, så att jag kan se dig.
- Å, jag glömde att du har likadant seende som en fladdermus, ett perfekt acceptabelt och dessutom avdragsgillt tillstånd. Oj, Mormor, vilka stora ögon du har! svarade Rödluvan.
- De har sett mycket och förlåtit mycket, kära barn.

- Oj, Mormor! Vilken stor näsa du har - och då menar jag naturligtvis endast relaterat till traditionell estetik, vilken du inte har några som helst krav att anpassa dig till, och en näsa i din estetiska benstomme kan naturligtvis vara attraktiv och fulländad.
- Den har luktat på mycket och förlåtit mycket, kära barn.

- Oj, Mormor! Vilka stora tänder du har...
- Dina observationer ändrar inte det faktum att jag är nöjd med mitt utseende, och vidare är jag säker på mitt val av livsstil som köttätare, vilket är varför jag nu kommer att äta upp dig, fastän jag hoppas att du kommer att förstå att mitt beteende inte grundar sig i att jag inte tycker om dig och att all skada som mitt beteende kommer att orsaka dig inte på något sätt borde tas personligen, speciellt som jag inte kan hållas ansvarig för någon handling som på något sätt, om än långsökt, är ett resultat av min fattiga barndom. Vidare skulle jag bli lika glad att äta dig om du var en pojke och bara ett olyckligt sammanträffande, inte någon personlig snedvridning, har resulterat i det faktum att jag råkar äta bara kvinnor idag.

Vargen hoppade ut ur sängen och grabbade tag i Rödluvan, som skrek, inte på grund av varningen för Vargens fallenhet till kvinnlig läggning, en perfekt riktig och acceptabel klädåsikt, men på grund av hans avsiktliga intrång i hennes personliga sfär och avseendet att tvinga sin världssyn på henne. Hennes skrik hördes av en förbipasserande vedhuggarperson (eller, som han föredrar att kallas, en Natur-bränsle-ingenjör). När han rusade in i stugan såg han kalabaliken och försökte gripa in. Men när han höjde sin yxa, stoppade både Rödluvan och Vargen honom.

- Vad tror du att du håller på med? frågade Vargen.
Naturbränsleingenjören blinkade, och försökte svara, men kunde inte ens tänka på ett svar - men bara för att hans inadekvata uppfostran inte hade försett honom med en lämplig utbildning, ett faktum, som på intet sätt undergräver hans naturliga värde som människa, eller kompromissande, på något sätt, av hans behörighet till vilken karriär som helst, särskilt som akademiker eller politiker.

- Vad ger dig rätten att klampa in här som en Neanderthalare och lita på att ditt vapen tänker åt dig. Sexist! Hur vågar du bara anta att kvinnor och Vargar inte kan lösa sina egna problem utan en mans hjälp! frågade Rödluvan.

När hon hörde Rödluvans röst hoppade Mormor ut ur Vargens mun, grabbade tag i Naturbränsleingenjörens yxa, och högg huvudet av honom, en helt rättvist agerande, delvis eftersom ingenjören helt klart hade oåterkalleligen varit skolad till ett intolerant betraktelsesätt.

Efter den här pärsen kände Rödluvan, Mormor och Vargen en speciell och meningsfull gemenskap och en ömsesidig uppskattning av varandras värde. Vargen, rörd av sin nyliga upplevelse av fördärvliga effekter av Ingenjörens försök att döma hans nedvärderande världssyn gentemot andra, ylade (eller snarade lovade, eftersom han på intet sätt begränsades av någon primitiv och övertygande tro på något Absolut eller Gudfruktigt), att inte äta någon annan individ utan att först försöka få deras samtycke att trefaldigt bevilja honom rätten att fritt uttrycka sig själv i en köttätandes väg (och Vargen konverterade faktiskt slutligen till vegetarianismen, övertygad av dess överlägsna fördelar för hälsan).

De tre bestämde att de skulle inrätta ett alternativt hushåll, baserat på känslan av ömsesidig respekt och samarbete, inte att förglömma skatteförmånerna som följer ett sådan handling, och de levde lyckliga tillsammans i skogen i alla sina dagar, fastän de såklart inte var bundna till något tvång att stanna kvar "i alla sina dagar" ifall någon skulle önska att uttrycka sin individualism eller söka fullkomlighet genom att välja att lämna stället, och de förbehöll rätten att omdefiniera "lyckliga" när som helst, med referens till deras egna bybestämmelser och sätt att se på omvärlden.

http://www.fajaf.com/lokalt/pkrodluvan.html

2007-08-12T12:19:00.000+02:00

Nej till kreditkort i Cornflakespaket!

Dagens intressanta, att man kan köpa Kalle Anka & Co första årgång för endast 89 kr! (porto 30kr tillkommer) Plus att man får ett exklusivt etui för kreditkort och sedlar i borstat stål för värde av 150 kr på köpet. Vilket kap! (kort ingår ej) tur att de upplyste om det.

Min funderinger är bara, vilka riktar sig reklamen åt? jag har alltid tänkt mig att det är barn som läser Kalle Anka, vissa äldre såklart också, men mest yngre personer. Vilken tur att dessa personer skall lockas av ett kreditkorts etui, eller själva grejen i stort, vi lockar med något som har med kreditkort att göra. Möjligt att jag överreagerar, men hur långt ska det gå. Förr kunde man få ett körkort i sitt flingpaket, jag undrar hur lång tid det tar innan barn får kreditkort i flingpaket. Under min uppväxt har jag fått höra att vi barn föddes med guld eller silversked i mun. Guld om man var kunglig silver om man var bortskämd antagligen. Mina (om jag skulle få några) barn kommer bli födda med kreditkort i mun. Kan tänka mig att skillnaden i klasser blir att kungliga barn födds med Amerikan express platinum i mun, moderatbarn med Amex guld eller det vanliga, Svenssonbarn får nöja sig med MasterCard och barn i den lägsta samhällsklassen tar krediter på OnOff, Ellos, Ikea, Ica, Siba, Lindex.... många kort, många krediter, små belopp.

Såklart kommer samhällstoppen ha alla korten, multikonceptet. Vi lever i ett samhälle som förespråkar att leva på lånadepengar. Den hedersvärda tanken att man slitit och sparat ihop till något finns inte. Handla nu, betala sen. Heja avbetalning! Tragiskt att folk inte ser igenom denna bluff. Slitet kommer aldrig försvinna, det kommer bara i efterhand, och det blir värre för att du dessutom ska slita ihop extra pengar till avviavgifter, förseningspåminnelser, inkassokrav och trevliga brev från kronofogden. Fast vem bryr sig, det talas om att det ska bli enklare att få skuldsanering. Förr var ord som kredit, betalningsanmärkning, inkasso, kronofogde, krav, skulder, negativt laddade ord. Varje dag finner jag dessa ord bli mer och mer neutraliserade. Vi reflekterar inte längre, i veckan läste jag en artiekl som uppmanade att man skulle placera sina pengar i aktier hos exempelvis inkassoföretag för att göra vinst. Samhället är så väl medvetet om att folk är belånade upp över öronen. att reporäntan kommer höjas mer under de kommande åren är något de flesta räknar med och inser att bankerna och övriga kreditgivares räntor kommer följa i samma takt. Orkar vi bry oss? Nä inte riktigt, Ikeas nya katalog har just kommit så vi har bättre saker för oss.

Många hushåll skulle inte klara sig idag om räntorna gick up 1 %, eller om den ena i hushållet blev av med arbetet och inkomsten. Vi är en tickande bomb som lever och njuter i nuet. När det dessutom går så bra för Sverige hoppas herr Stadsminister Osynlig att vi snart kan sänka skatten. ett fantastiskt smart förslag privatiserar vi lite till och utplånar den offentliga sektorn kan det ju bara bli bättre. För när bomben väl exploderar och kreditgivarna vill få in sina pengar, då kommer ju det vanliga folket ha råd med de livsnödvändiga som skola, sjukvård etc.

Ja, jag lägger ihop 1+1+1+1 och gör det = 10593294825.

Klart jag också lever på lånade pengar. CSN för att ha råd med skola, MasterCard i ren nyfikenhet. Men jag tror på att spara, alla pengar jag kan lägger jag undan. har jag en kredit ser jag till att ha sparat det dubbla. jag tar hellre från pengar jag har än från pengar jag inte har. Jag tror inte på att handla på avbetalning. jag går inte in och stjäl saker eller kläder i en butik, jag beställer inte saker över internet utan att först betala.

Allt började med Kalle Anka, om det bara hade varit ett etui i stål för kort och sedlar hade jag inte blivit upprörd. Kort är bra, jättebra! Kreditkort behöver inte vara djävulen själv men det är onödigt att marknadsföra dem mer.

Det är trevligt att äga saker, men att ta lån till en bostadsrätt är inte detsamma som att äga sin bostad. Hyra sin bostad är precis lika fint som att äga den. Nya prylar är trevligt, men det borde vara häftigare med någon som sparar ihop pengar än tar saker på avbetalning.

Dagligen möts jag av åsikter att det är bara några få som inte kan hantera krediter som inte därför inte borde ha sånt. Jag börjar nog ifrågasätta de tankesättet. Idag är så många omedvetna om att de ens har krediter. Endel är rädda för ett MasterCard för att det låter läskigt med betalakreditkort, men har aldrig reflekterat att deras Ica eller Ikeakort är exakt samma grej fast med sämre villkor. Det är tragiskt att människor är så korkade att de inte inser att de har krediter, men det är ett faktum och just här vill jag ha ett samhällsansvar. Inte ett sånt ansvar som gör det lättare att få skuldsanering utan att ansvar som förebygger och sätter stopp innan. Mer upplysning, mer reglering av reklam och otydlig marknadföring. Vi är ett fantastisk land som försöker reglera reklam om tobak och alkohol. Vi har äntligen börjat reagera på smslån. Vi är på god väg.

För ett par år sedan började staten driva en asgrym kampanj "Knark är bajs". Snygg cool med ett härligt budskap. Jag vill ha en egen kampanj med Spara från "Spara och Slösa" som huvudperson. en upplysningskampanj. Målet är att vi kan leva på de vi tjänar ihop själv, att tv3 inte ska tjäna pengar på lyxfällan och att inkassoföretagen ska få mindre att göra istället för mer.

Vi behöver inte lägre skatter, vi behöver inte fler kreditkort, vi behöver inte fler skuldsatta människor, vi behöver inte alliansen med Herr osynlig i toppen.

Vi behöver mer samhällsansvar, mer upplysning från grundskolenivå och upp till ålderdomshem i samhällsekonomi, vi behöver en nya attityder till skulder, vi behöver en bra fungerande offentlig sektor, vi behöver bibblan och vi behöver gratis kulturaktiviteter som håller folk sysselsatta borta från all shopping.

2007-07-26T08:05:00.000+02:00

En vanlig dag för sjuklingen

05.00 Vaknar, tittar på klockan, pigg, rastlös

05.30 ger upp sovandet, kliver upp, kokar vatten, pressar citron, blandar
med honung.

05.45 Bestämmer vilken sommarpratare jag ska lyssna på från arkivet på sr.se, idag blev det Göran Lambertz.

07.30 Gör mitt bästa för att somna om.

07.50 Ger upp igen, skivar en banan och äter. Tar två alvedo.

08.00 Börjar följa morgonnyheterna, ringer och sjukanmäler mig på jobbet.

10.00 Tröttnat på nyheterna och går över till att följa barnkanalen.

13.00 Tar en liten tupplur. Kan någon svara på varför det heter så?

14.30 Hänger på msn.

15.30 Tittar på Sabrina tonårshäxa, följt av alla andra serier på kanal 5 och tv3. äter lite glass.

18.00 Dags för en till skivad banan. Hänger lite mer på facebook och msn. 1 alvedon.

20.00 Återgår till tv alt. ser sex and the city.

22.00 Msn, eventuellt lite mer glass.

22.40 Scrubs

23.10 hett vatten med honung och citron, och sex and the city.

00.05 2 1/2 man, avslutar konversationer på msn. 2 alvedon

01.00 Går ut och lägger mig på soffan för är sover jag bättre me halsen tar mer stryk.

Yes äntligen 4 timmars sömn!

----

Kul liv, inte konstigt att man är uttråkad, feber pendlar mellan 39-40. En hals som är så svullen att endast banan, glass och vatten kommer igenom. Glass som jag inte ens tycker är gott just nu. Allt som är väldigt varmt eller kallt känns bra nu.

Nu är jag inne på min tredje dag. Nog för att det var en trevlig helg, men varför fick jag det här straffet?

2007-05-28T22:25:00.000+02:00

Full, fullare, våldtagen?

Efter två veckors feberyrande och matsvårigheter insåg jag att det var dags att ta tag i saken och få en undersökning. Eller iaf ringa till vårdcentralen. Utan några förhoppningar ringer jag 8.00, förklarar mitt problem och en jättetrevlig dam på andra sidan erbjuder mig tid 10.15. Jag bli imponerad av att få komma så fort, samtidigt lite bitter över att vi i fina delen av stan kan få en tid samma dagen medan vänner i Biskopsgården kan få vänta i veckor.

Väl på plats blir man väl omhändertagen. Alla är så trevliga, precis som det ska vara men som man inte väntar sig. Sköterskan tittar först konstigt på mig när hon ropar upp mitt namn.
"Hej, det är jag som är Madeleine."
"Hej... förlåt men du ser precis ut som en tjej som var här för en timme sedan."
Skratt

På en vecka har tre personer komenterat att de sett min dubbelgångare. Jag kanske börjar bli för alldaglig.

Sedan får man sitta i litet sterilt rum och vänta på läkare, i bara 10 minuter. Jag som var förberedd med egen bo och allt. En trevlig doktor kommer in som bryter på något språk jag aldrig listade ut. Vi presenterar oss, jag får förklara att jag både läser till jurist och arbetar på bank. Jag får förklara mina besvär, hon ställer följdfrågor.

"Har du någon pojkvän?"
Precis frågan jag hade väntat mig. Börjar skruva på mig lite, det är hopplöst att komma in som tjej och ha problem med magen.
"Nej, det har jag inte..."
"När hade du senast sex?"
Djupt andetag...
"Ett bra tag sedan, tillräckligt länge sedan för att veta att jag inte kan vara gravid."
Hon ser väldigt misstänksam ut.
"Så det finns inte en liten chans att du kan vara gravid?"
Rubb it in....
"Nej det finns det verkligen inte."
Tystnad...
"Du har inte varit berusad på någon fest nyligen?"

Hallå! Vad är det för en fråga. Här klagas det över poliser och hela rättsväsendets frågor till utnyttjade flickor. Jag brukar inte riktigt bli så berusad att jag inte kommer ihåg om jag har sex.... Gjode mitt bästa med att förklara att jag inte kunde vara gravid, och att det vore slöseri med resurserna att genomföra ett graviditetstest. Efter ett tag blev jag trodd och undersökningen fortsatte. Efter mycket klämmande, tryckande och prover. Fick jag sitta ner och invänta diagnos.

Magsår

Jag var inte alls beredd på den diagnosen. Dessutom ett stort och elakt magsår som krävde dubbeldos av medecinering. I vanliga fall tar jag inte ens ipren om jag inte verkligen måste. Det här blev en stor chock. Jag måste sluta stressa helt, lägga om min kost och prioritera att må bra. Fast tydligen är vi vegetarianer redan så medvetna att vi knappt behöver lägga om kosten. Men till de påståendet kommer underbar konversation 2 med doktor klumpig.

"Eftersom du är överviktig bör du verkligen försöka motionera och äta nyttigt"
"Ehh okej...."
"När man kommer upp i min ålder blir det så mycket svårare att bli av med övervikten."
Alltså, jag kanske inte är smal som en pinne, men jag ligger knappast över 25 i BMI vilket enligt mig är ett mått för om man är överviktig.
"Jo så är det säkert, men jag är väldigt noga med min kost och jag är ute och springer 2-3 gånger i veckan. Självklart ska jag försöka bli bättre, men det är svårt att hinna med."
"Mm de är ju en start iaf."

Inte nog med att jag nästan svimmade över att få veta att jag kanske har ett hemskt magsår som jag kommer dras med i evigheter, så passar doktorn på att läxa upp mig om övervikt. Jag kunde inte låta bli att ge igen lite. Var tvungen att ställa lite följdfrågor, berätta att jag tidigare haft mycket problem med min mage för några år sedan, fsen kanske jag råkade flika i något om att jag två gånger legat på sjukhus och behandlats för ätstöringar och undrade om det kunde fått följder som jag drabbats av idag.

Kan väl konstatera att läkaren fick ganska mycket ångest över att kallat mig överiktig, hon bad flera gånger om ursäkt för att hon uttryckt sig så klumpigt. Var inte riktigt hennes dag. Hade hon inte varit så otroligt trevlig hade jag blivit ganska grinig.

Blev lite grubblerier över ett 20 min läkarbesök. Det här med att inte stressa kommer ta ett tag att lära sig. Men magsåret tar jag som ett tecken på att jag behöver sabbatsår och semester.

Känske borde min doktor omvärdera sin kvinnosyn. Väldigt få tjejer super sig så fulla på fester att de inte kommer ihåg samlag, det finns en gråzon mellan smal och överviktig, när man inte ens har läst journalen kanske man ska överväga vad man häver ur sig.

2007-05-21T23:12:00.000+02:00

Klagosången

Nu blir det lite allmänt klaga av sig. Jag har varit på alldeles för gott humör så jag gissar att detta är baksmällan.

Nu har jag haft feber i typ en vecka och noll aptit. Jag vill bara få sova och dricka vatten och kanske äta glass. Mer orkar jag inte. Jag är inte laddad för att skriva tenta på onsdag. Jag är inte laddad för att sitta på intervju på torsdag. Jag har redan glömt vad som händer på fredag. Men jag är inte laddad för fest på lördag. Jag är inte laddad för att underhålla. Jag vill bara bara få sova och få skolan överstökad.

Man möter besvikelser här i livet. Jag har ägnat mycke tid åt att vara besviken den här våren. Väldigt besviken på mig själv. Besviken över att jag inte varit en bättre ordförande. Besviken att jag inte hunnit plugga dubbelt så bra. Besviken över att jag inte hunnit jobba tillräckligt mycket. Besviken över att jag fått en hel organisation att hata mig för att jag tog mitt uppdrag på kanske för stort allvar. Besviken över att jag inte hinner sitta barnvakt när jag behövs. Besviken över att jag inte gåt ner i vikt. Besviken över att jag inte prioriterar att motionera.

Ja, jag ställer höga krav på mig. Jag tycker om det. Jag har alltid gjort det och fram tills nu har det fört med sig goda resultat. Detta innebär att jag även ställer höga krav på mina vänner. Just nu känner jag att jag bara ger och ger till några får. Och några hinner jag inte prioritera alls. Jag fixar med STCC, jag försöker ligga på med biljetter, jag försöker tänka på roliga saker att göra och resa i sommar, jag försöker komma på skoj resemål till hösten. Jag försöker komma på roliga äventyr och försöker säga till när det händer något skoj. Jag kan liksom inte bara känna vad jag får tillbaka. De var det här med att ge och ta.

Jag vill aldrig lämna en kompis i klistret. Jag kan liksom inte vara självisk på det sättet att jag låter någon annan ta smällen och rycker på axlarna. Jag kan bara inte låta bli att känna mig överkörd gång på gång. Det passar liksom att kolla upp allt jag gör när det är intressant. Men man kan själv säga ifrån sig allt ansvar.

Jag förstår helt enkelt inte själviskheten. Jag saknar omtanke. Jag saknar att människan tänker på fler än sig själv. Men jag måste väl anpassa mig. Bara att inse att jag måste tänka mer på mig själv. Jag kan bara inte sluta bli besviken. Besviken på vänner jag kallar mina bästa som gång på gång sårar mig. Att förlåta är fantastisk och jag kommer alltid förlåta för det är jag. Men inom mig önskar jag att jag slutade med det. Jag förlåter alla. Även när de låter mig resa själv till England, prioriterar bort mig, överger mig i sista stund, låter mig laga mat och sen struntar i att dyka upp, bokar sovplats och sen inte kommer, eller tar allt för givet. Det verkar inte spela någon roll att jag visa mitt missnöje. allt jag möts av är en mur av försvarsställningar och hårda ord. Det jag söker är nog att några av mina vänner skulle känna sig träffade, få insikt, visa förståelse och se i dagsljuset hur de beteer sig.

Jag orkar inte gå in i försvar för allting. Just nu känner jag mig bara sårad.

Det är svårt att göra avvägningarna. Jag vill inte sra andra, även om det innebär att min hälsa får ta stryk, hellre de än andras känslor. Samtidigt kan man inte vara alla till lags, då går man under. Jag har ingen bra idé om hur jag önskar att folk skulle vara. Men jag kanske borde omvärdera om mina riktiga vänner är mina riktiga vänner. Just är det många som förvånar på både positiva och negativa sätt.

---

Samtidigt är jag gladare än jag varit på länge. jag står inför massa äventyr, lär känna nya spännande människor och tänkte dränka mig i världen. jag ska resa så mycket att jag vill isolera mig på en bondgård i norrland för evigt. jag har ingen aning om vad som händer varken i höst eller i sommar eller resten av mitt liv. Jag gillar spänningen. Jag gillar förändring. Kanske är jag kvar och gör precis det jag gör nu. Mina drömmar finns kvar.

---

Längtar efter att vara glad, må bra och passa in. Nångång nånstans måste det finnas en plats för mig.

2007-05-14T22:11:00.000+02:00

"Högskoleverket har under 6 år granskat högskolan. Resultatet är skrämmande."

Ursäkta mig, men jag trodde att Högskoleverket alltid granskade högskolorna och inte bara under bestämda perioder.

----

Att en heltidsarbetande småbarnsmamma behöver semester kan väl alla förstå?
Att gubben som stressar runt som vd och tränar dygnet runt borde ta semester vill väl alla hålla med om?
Att invadraren i kiosken som jobbar alla dagar på året behöver semester är väl en självklarhet?

Men jag, lilla studenten som bara pluggar. Varför skulle jag behöva semester och få komma bort? Min semester är ju att jobba och tjäna pengar. Lite så känns det. Att alla andra har en bra anledning att få vara ledig. Jag vill bara ha en paus från allt. Nu har jag bott här länge nog. Jag vill vidare. Vindarna viskar mitt namn. Det är dags att pröva mina vingar lite till och lite längre. Och alternativen haglar just nu.

1. Åka tillbaka till england, i london kan jag både få jobb och boende, i manchester har jag eventuellt boende, i newcastle har jag underbara vänner och kanske ett härligt jobb att komma tillbaka till.

2. Jobba arslet av mig i höst i Sverige eller Norge. Sedan resa och jobba i australien.

3. Jobba lagom mycket i höst i Sverige, engagera mig i lite ideella organisationer, sedan resa jorden runt.

Eller en kompott av alltihop kanske. Jag vill bli en världsmedborgare, jag vill krympa jorden. Jag vill se allt ur nya perspektiv. Jag vill skapa perspektiv.

Det finns ju massa kontaktannonser, och sajter där man hittar den sanna kärleken. För min del hyser jag inte mycke hopp om kärleken men jag skulle gärna hitta ett trevligt resesällskap. Någon som vill se världen med mig. Eller iaf i starten på resan, sedan kanske man går skilda vägar om man lockas av olika saker. Så går du i tankarna att bryta upp och se något nytt. Res med mig :-)

2007-04-17T22:23:00.000+02:00

Kanske är det solen

Kanske är det dieten

Kanske är det motionen

Men helt plötsligt känns allt mycket bättre. Jag börjar väl inse att jag inte alls mått bra på väldigt många månader. Kanske ett halvår tillochmed. Senaste fyra månaderna är väldigt luddiga. jag har inga direkta minnen och jag kan inte säga många dagar jag varit på gott humör. Först nu har jag märkt en skillnad. Skönt att lägga mycket bakom sig. Jag var på botten men nu gäller det att jobba sig upp. Grymt med ett nytt jobb. Känner att jag kan utvcklas varje dag. Skolan är intressant och jag ska kämpa allt jag kan för att klara tentan nästa vecka. Vad som än händer har jag än backup plan.

Men helgen var det bästa som hänt på mycket länge. Komma ut till motorstadion i Karlskoga. Massa utbildning om regler, risker och vad man ska tänka på som funktionär. Jag ser verkligen fram emot sommaren och stcc. Det vi gör är så farligt men så viktigt. Att vi sen inte får betalt det är väl okej. Ideellt engagemang är så otroligt viktigt. Det är många som inte tänker på det. Att människor ställer upp för varandra och hjlper varandra utan att få betalt är en viktig sak i samhället. Jag är trött på alla himlande ögon och suckar varje gång man säger att man gör något gratis. Förstår inte den nedvärderande tonen. Om folk visste hur mycket som görs tackvare snälla medmänniskor tror jag inte man skulle sucka lika mycket.

Solen har en intressant inverkan på människor. Alla är glada, ler, vill hitta på saker. Det stämmer verkligen att vi i norden stänger in oss under vintern. Tycker det är roligt att en sol kan påverka oss så mycket. För mig som väldigt nöjd singel är det iofs lite oroväckande att man inte kan låta bli att gå runt och bli lite kär var och varannan dag. Jag kanske måste dämpa min pojkbojkott för ett tag.

Tänk att motorsport kunde bli så intressant. Det måste vara något jag ärvt av pappa kanske. Känns lite ironiskt att han tog med mina bröder som åskådare men det var hans dotter som fick intresset. Tänker på honom ofta. Även om minnet bleknar försöker jag ha i åtanke hans värderingar och vad han skullle tycka i olika situationer.

Känns skönt att variera sig. Det är trevligt att vara student, gå runt med sina lagbok och lyssna på intressanta föreläsare. Samtidigt är det skönt att ha ett riktigt jobb. Vem kunde gissa att jag skulle hamna på en bank? Kul att lära sig nya saker. Sedan måste man ha sina fritidsintressen, att sjunga i en kör är väl iofs ganska vanligt men väldigt trevligt. Att spela el-bas i ett väldigt nice punk/rockband är hur kul som helst. livar upp veckan önskar bara att jag hade mer tid. På sommaren blir några av höjdpunkterna tiden man spenderar på motorbanan. Det är nåt med att så dra på sig blåstället och göra lite nytta. Vifta med flaggor, sanera olja, butta på bilar som kör av, lyfta motorcyklar, sopa, plocka delar som ramlar av i farten. Man får bli lite skitig helt enklet. Nu har jag kommit upp till min c-licens. Om två år kanske jag kan uppgradera mig till en B-licens det vore skoj. Men ingen borde kunna anklaga mig för att bli enformig iaf.

Just nu är jag mest nöjd över att min matlagningsförmåga. Jag kan ju laga massa saker! Önskar bara att fler insåg varför det är så viktigt äta vegetariskt.

2007-04-03T14:29:00.000+02:00

Man skulle kunna tro att jag skriver extremt långa inlägg med flit, på så sätt orkar ingen läsa och ingen kritiserar. Så skulle det kunna vara men så är inte fallet. Jag svämmar bara över på ord ibland.

Idag var det dags för första lektionen i upphovsrätt. Vi är indelade i tre grupper, två grupper hade lektion igår och en idag. Egentlgien skulle jag gått på någon av lektionerna i går. Problemet är att jag inte alls förstår mig på det här med upphovsrätt, säkert skulle det gå lättare om jag fokuserade på helheten och inte bara på att finna kryphål. Kära Mollymedlemmar, hoppas ni inte inser hur mycket vi brutit mot lagen. Vi borde tacka vår lyckliga stjärna för att STIM inte hälsade på på våra spelningar. Men det är en parantes. Grejen är att pga. att jag inte förstår så bra och inte har ro att läsa boken har jag haft svårt för uppgifterna. Så jag vågade inte gå på gårdagens lektioner i rädsla för att svara fel. Istället låg jag hemma och panikläste. Idag var dock sista chansen att gå på lektion och få veta svaren, så det var bara att ta sig dit.

Läraren var inte alls lika läskig som jag hade föreställt mig. Vilket jag lite tackar hans söta son på 3 år som var med. Allt blev avdramatiserat när ett barn är i rummet och hellre suddar ut pappas anteckningar på tavlan än att sitta still. Det positiva var att jag satte mig på rätt ställe i klassrummet. Jag hann inte svara på någon fråga. Däremot svarade jag lite frivilligt. Vi hade en fråga rörande ett tal som var parodi på ett tal av Victor Hugo. Mer får jag nog inte säga om frågan pga uphovsrättsliga skäl. Det roliga är att när jag försökte lösa frågan igår slutade det med att jag googlade och läste in mig på massa fakta om Victor Hugo istället. På så sätt fick jag veta året när han dog 1885. Därför är det idag okej att använda sig av hans grejer. Jag nöjde mig med det enkla svaret istället för att gräva mig vidare. Så idag när vi diskuterade svaret, frågade läraren om någon kollat upp när snubben dog. Då är det ganska snyggt att vara den enda som lite spontant säger år 1885.

"wow, här har vi äkta juristmaterial, du får guldstjärna i kanten" Kommer inte ihåg ordagrant hur läraren uttryckte sig, men typ så. Sen hade jag dagens största leende. Jag vet inte vad det är men plus i kanten och guldstjärnor gillar jag väldigt mycket :-)

Kanske lite oitressant för resten av världen. Men jag tyckte det var roligt att få plus i kanten för att jag råkade kolla upp ett årtal. Det känns alltid som att jag är den i klassen som lägger ner minst tid på våra "läxor" men tydligen går det bra ändå.

----

Då min sambo och hennes son ska vara borta i tre veckor njuter jag av lägenheten för mig själv. Det är då jag inser att man kanske inte behöver en 3:a på en person. Men det är roligt med massa plats och vara för mig själv lite. Att jag sedan flyttat in e det stora sovrummet och får sova i en hästens är en stor bonus.

----

Imorrn är det dag 2 på jobbet. Jag gillar att jobba på bank. Även om det innebär att allt jag hinner är att jobba och plugga.

2007-03-31T16:44:00.000+02:00

Arg, jävligt arg blir jag. Helst skulle jag vilja lämna allt bakom mig. Men jag inser att det kommer dröja. I många år framöver kommer jag alltid vara den elaka revisorn, jag kommer att vara en syndabock, jag kommer behöva en mur av försvar.

Det är intresant att tio sidor i min mening sanning kan göra en så pass älskad och hatad. Under mina fem år i organisationen har jag aldrig tidigare fått så många tack från medlemmar och aktiva. aldrig har så många tyckt något om mitt arbete. Det hade jag inte räknat med när jag åkte på kongressen förra helgen. Att styrelsen inte skulle tycka om vår revision var jag beredd på. Att gamla aktiva/rävar inom organisationen skulle lägga sig i och plötsligt veta bäst var jag inte beredd på. Det är väl egentligen det som gör mig riktigt förbannad. Om man har haft kontakt med ett par personer från styrelsen under ett år men inte haft någon inblandning i verksamheten utan bara fått höra andra och tredjehandsinformation under året, hur kan man då tycka att man "vet bäst". Jag har aldrig sagt att vi tre "vet bäst", men vi hade ett uppdrag, vi har tagit det på fullaste allvar OCH vi har i ett år pratat med anställda, aktiva, medlemmar, medlemmsskolor, personer som på flera sätt varit i kontakt med organisationen och inte minst styrelseledamöter. Jag står bakom varja ord i vår revisionsberättelse.

Av all fakta vi samlat in under ett år kände vi inte att vi kunde yrka på något annat än att inte bevilja ansvarsfrihet. Att man inte har koll på ekonomin, kan ta ekonomiskt medvetna beslut, anställer personal som helt saknar kompetens att sköta ekonomin, att man arbetar utifrån fel verksamhetsplan, försöker tysta personer som under året uttrycker kritik, tar odemokratiska beslut, etc. Med den vetskapen skulle jag vilja träffa den verksamhetsrevisorn som stolt yrkar på ansvarsfrihet för styrelsen. Vi har granskat verksameten, rutinerna kring ekonomiarbetet såväl andra rutiner. Hur mycket föregående års styrelse har kämpat så räckte det inte. Många pratar om vad ansvarsfrihet egentligen är. Många väger inte olika saker, men jag anser iaf att man ska förtjäna ansvarfrihet utifrån sitt arbete inte utifrån hur mycket man kämpat. Hade man kämpat tillräckligt hade det inte blivit såhär.

Det var så att den ekonomiske revisorn yrkade på ansvarsfrihet medans vi verksamhetsrevisorer inte gjorde det. två revisionsberättelser, som yrkade på olika. Utifrån det tog medlemmarna ställning. Det var faktiskt så att medlemmarna valde att inte ge organisationen ansvarsfrihet. Revisorerna gav ett yrkande som vi enligt stagarna ska göra. Jag tycker det är typiskt att när medlemmarna röstar som man vill så är medlemmarna fantastiska, när medlemmarna röstar negativt eller som man inte vill förstod de inte bättre. Ett problem i organisationen är att den är fylld av personer som vet och kan bäst, förtroendet för medlemmarna är och förblir i botten verkar det som. Istället lever man på ursäkter och bortförklaringar. Vilket är lite roten till att året blivit som det blivit. Om man istället för att komma med bortförklaringar sett problemen och riktat energi på att lösa dem hade de säkerligen blivit lösta.

Nu känns det som att all vår tid och arbete var bortkastat. Istället för att ta till sig vår kritik för att aldrig behöva läsa de igen väljer man att lägga energi på ursäker, lägga skulden på andra, skitsnack och rikta ilska mot de som vågade säga sanningen och sätta ner foten. Jag trodde naivt att vågade vi kritisera så skulle andra också våga säga vad de tycker. Men ack vad fel jag trodde, nu visar organisationen istället att "huvudet före"taktiken finns kvar och ingen kommer våga kritisera och säga sanningen någonsin.

Alla har sin speciella kärlek till organisationen så även jag. Om folk tycker känner och tänker så mycket nu efter kongressen tycker jag att de kan ta sina krafter och si energi och hjälpa organisationen att bli bättre. Sluta grina, sluta tjura, sluta gå och vara arga, gör nånting! Skulle ni be en medlem sätta sig ner och tjura eller skulle ni uppmana den att ta tag i situationen.

Visst ni kan hata mig och mina kollegor och skicka personer efter oss som varit med längre och "vet bättre", men ad hjälper det. För det första har de varit borta längre och för det andra tror jag itne ett skit på att de vet bättre vad medlemmar och aktiva tyckt och tänkt under året. Vad vinner orgaisationen på att jag mår dåligt, att jag är ledsen, att folk hatar mig. Väldigt lite skulle jag tro.

Jag tror att jag mår precis lika dåligt som många andra. Jag ligger också hemma vissa dar uta att kunna ta mig ur sängen. Men det beror inte på revisionen, den kommer jag alltid stå bakom. Det beror på att jag mister många vänner som blir förda bakom ljuset, som inte vågar prata eller ha kontakt med mig, vänner som rättar sig i ledet och tänker taktistk. I efterhand frågar jag mig var de värt det? Ärligt talat så vet jag inte, hade jag vetat att året skulle blivit såhär hade jag aldrig kandiderat, allt jag ville var att vara rak och ärlig. Jag ville att det skulle vara korrekt, inte smidigt.

Jag tycker att man ska lyssna på fler sidor än en innan man bildar sig en uppfattning. Sedan tycker jag att man måste respektera medlemmarna, lägg inte fokus på att fostra de nya revisorerna eller tysta kritikerna, lägg energi på att få saker att funka och göra medlemmarna nöjda. Det som tystar kritiker bäst är när det inte finns något att kritisera. Istället för att leta fel i verksamhetsrevisionen och diskutera vad som är okej eller inte att skriva, läs kritiken och skapa planer på förbättringar. Vad blir bättre om man kommer överrens att intelligensnivå inte hör hemma i en revision? Organisationen gynnas inte av att man kritiserar revisorer och revision, organisationen behöver förändring. Jag tolkar fel-letandet som att man letar anledningar till att inte ta till sig kritiken.

Det känns sorgligt att bli bortglömd som det svarta fåret. I bloggar läser jag om hur viktigt det är att ta tillvara på allas kunskap och behålla personer inom organissationen trotts att de inte blev omvalda, det är kämpigt att inse att den kunskap som iaf jag och min kära vän samlat på oss under fem år skall begravas och aldrig talas högt om.

För mig har det alltid handlat om saklighet, fakta och handligar eller ickehandlingar. Problemet blev när käsnlor skulle blandas in i bilden. I min drömvärld kan man skilja på sånt. Jag går rakryggad för jag gjorde mitt bästa utan att blanda in känslor. Mitt elevrådshjärta blev krossat långt innan kongressen i Jönköping men det hör inte hit.

Jag önskar att jag kunde fortsätta ha kärlek till organisationen. Men den är inte vad jag blev kär i. Jag har kärlek till engagemang, till förändringsvilja, till glöd, till elevråd, till förändring i skolan, till demokrati. Det tror det behövs något nytt.

Jag ger stöd till förändring.

2007-03-20T22:31:00.000+01:00

Så då andas jag äntligen. Idag kunde jag shoppa. Jag kunde le.

På en vecka har jag skrivit en affärsplan, 32 jävligt jobbiga sidor. Men det är inlämnat och jag ser äntligen venture cup som ett avslutat kapitel. Mina värsta 5 högskolepoäng hittills.

Skrivit en revision på 10 sidor, det är tufft att vara tuff. Men nu känns det som vi är laddade inför kongressen och det kommer gå fint. Känner mig väldigt förbered. Helt annan roll man sitter i nu.
Lite nostalgisk är jag. Inser att nu är det nog den sista. Fem år i organisationen är relativt lång tid ändå. Min fjärde kongress.

Sedan är äntligen min tenta borta. det var nog det svåraste jag har gjort, och det mest intensiva förberedelser jag haft någonsin. Men jag gjorde det, jag blankade inte, nu ligger det i guds händer och mina lärares händer att avgöra om det räckte ända fram. Men får jag göra om den så är det okej. Jag la iaf en stabil grund. Sen var det ju de där med tentafest och sånt. Jag vill tror jag men jag kan inte vara sådär perfekt social och kramig.

Det här med känslor är för övrigt så extremt förvirrande. Folk uppför sig konstigt. Allt jag vill ha en mysig gigantisk hund, en charmig två mitt i stan och litet överskott på pengar. Varför ska saker och ting krånglas så.

2007-03-18T13:39:00.000+01:00

Jag, idag, just nu.

1. VAD HETER DU ?
Madeleine Jonsson

2. VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ BYXORNA DU HAR PÅ DIG?
Blodröda plyschbyxor,

3. VAD LYSSNAR DU PÅ JUST NU?
Fröken Underbar såklart!

4. VAD GJORDE DU IGÅR?
Pluggade hela dagen till sena natten.

5.VAD VAR DET SISTA DU ÅT?
En kexchoklad doppad i mörk choklad.

6. HUR ÄR VÄDRET HOS DIG JUST NU?
För en timme sedan haglade det. Nu lyser solen och himlen är blå.

7. DEN SISTA PERSONEN DU TALAT I TELEFONEN MED?
Hmm på mobilen var det Mattias Hammarin.
I vanliga telefonen var det Micke "Nord" Anderssons pappa.

8. DET FÖRSTA DU LÄGGER MÄRKE TILL HOS DET MOTSATTA KÖNET?
Håret

9. GILLAR DU PERSONEN SOM SKICKADE DETTA TILL DIG?
Absolut, hon är en go brud.

10. HUR MÅR DU IDAG?
Sådär, ångest över morgondagens tenta. Sen är jag väldigt trött, och massa mensvärk. I övrigt har jag inget att klaga på.

11. VILKEN ÄR DIN FAVORITDRYCK?
Woodpecker

12. FAVORIT ALKOHOLBASERAD DRYCK?
Woodpecker igen, måste man välja en utan alkohol och med alkohol...

13. FAVORIT SPORT?
STCC just nu.

14. HÅRFÄRG?
På gränsen mellan mörkbrunt och svart.

15. ÖGONFÄRG?
Blå kanske... eller mer gröna, inte bruna iaf tror jag. Egentligen är de kanske gråa. Ähh jag vet inte du får väl försöka tvinga dig till ögonkontakt. Min pupill är i iaf svart.

16. SOLUPPGÅNG ELLER SOLNEDGÅNG??
Jag gillar solen låt den lysa klart på himelen. När dagen börjar och när dagen slutar är bara ångest egentligen.

17. SYSKON Å DERAS ÅLDER?
ja just det...
Helénè 33 år (mig + 12)
Per blir nog 40 år. (mig + 19)
Stefan blir 43 år. (mig + 22)

Jag är iaf yngst.

18. FAVORIT MÅNAD?
Januari för då fyller jag år.
Februari för den är så kort och då fyller underbara Kajsa.
Mars för då händer det massor, typ kongresser och sånt, roliga bokslut.
April för då längtar man efter våren och andas ut efter mars.
Maj för då njuter man av våren och längtar efter att skolan ska ta slut.
Juni för att skolan tar slut och man slänger av sig kläderna och förklarar att sommaren är här.
Juli för då kommer värmen och man vågar bada.
Augusti för då är värmen här, man börjar skolan igen och kan luncha på sköna uteserveringar.
September för då finns lite värme kvar och löven börjar få vackra färger. Man får sista lönen från sommarjobbet.
Oktober för då är hösten här och man får hoppa i lövhögar.
November äntligen kommer kylan och man får shoppa varma goa kläder.
December, tända ljus, handla julklappar, sjunga jullåtar, fira lucia, fira jul, fira nyår, leka i snön, bära massa röda kläder!

Varför välja en liksom?

19. SENASTE FILMEN DU SÅG?
the Queen, önskar att jag hade varit äldre när Diana dog, eller att hon hade levt till jag blev äldre, eller egentligen att hon levde än idag och filmen bara hade varit påhittad.

20. FAVORIT DAG PÅ VECKAN?
Tisdagar! Då har jag min egokväll, lagar en god fin middag, tänder ljus, tar ett långt bad, tittar på underbara tv-program, äter massvis med goa popcorn. Ibland ett glas vitt vin också. Mys, mys, mys med bara mig.

21. FAVORITHOBBY?
Engagera mig, spela massa musik, läsa, filosofera, fika, dansa, spendera flera timmar i bibblan. Gå på teater, simma, leka med Kajsa, laga mat.

22. ÄR DU FÖR BLYG FÖR ATT BJUDA UT NÅGON?
Absolut, tycker inte heller att det ingår i min uppgift. Jag är den som borde bli utbjuden.

23. FAVORIT LÅT(ar)
Oj, life on mars med Bowie är den första jag kommer på.
Sedan såklart Nöjd? med Veronica Maggio.
Alla låtar med Stefan Sundström, Winnerbäck, Fröken Underbar, Emil Jensen, Cornelies, Ted Gärdestad,
Och I bet you look good on the dancefloor med Artic Monkies.

Men dessa kom jag bara på utan att tänka.

24. SOMMAR ELLER VINTER?
Är det vinter vill jag ha sommar, är det sommar vill jag ha vinter.

25. KRAMAR ELLER KYSSAR?
Ja det beror ju helt klart på vem utdelaren är. Men i allmänhet är jag ganska reserverad av mig. You have to deserve it.

26. FÖRHÅLLANDE ELLER ONE-NIGHT STANDS?
Så länge det bara involverar mig själv är jag nöjd.

27. CHOKLAD ELLER VANILJ?
Förr var det choklad, men på äldre dar börjar jag gilla vanilj. Men inget går up mot god choklad egentligen.

28. VILL DU ATT DINA VÄNNER SKA SVARA?
Absolut.

29. VEM ÄR DET STÖRST CHANS ATT! HON/HAN SVARAR?
Jag förstår inte frågan riktigt. Anntingen så svarar ju han eller hon, eller så svarar ingen? Finns det ett mellanting?

30. VEM ÄR DET MINST CHANS ATT HON/HAN SVARAR?
Se svar ovan. jag förstår fortfarande inte.

32. HUR BOR DU?
Inneboende i en tre:a.

32. VAD LÄSER DU FÖR BÖCKER?
Oftast lagboken. På toa läser jag just nu Stefan Sundströms bok. Helst läser jag böcker av Kerstin Thorvall.

33. HUR SER DIN MUSMATTA UT??
Behöver ingen sådan till min MacBook.

34. FAVORITSPEL ?
Musikspel och bowling med NintendoWii

35. KAN DU NUDDA DIN NÄSA MED TUNGA?
Nä men jag har hellre en piercad tunga. slicka på näsan kan väl inte roa någon.

36. KAN DU KORSA ETT ÖGA ÅT GÅNGEN?
Hur ska jag veta det?

37. ÄR DU ROMANTISK?
Om jag anstränger mig, men oftast är jag mer romantisk i mina tankar än i verkligheten. Jag är allmänt praktisk egentligen.

38. SKULLE DU SÄGA SJÄLV ATT DU ÄR LYCKLIG?
Jo, kanske. Eller nej jag blir ju liksom aldrig nöjd. Fast ibland ler jag mot världen och känner mig lycklig. Jag försöker vara lycklig. Dock blandar jag nog ihop känslan av att vara glad och av att vara lycklig. Kan man vara lycklig fast oglad? jag tror att den dagen ja är lycklig kommer jag bli olycklig för då har jag inget att längta efter. Iofs förutsätter ju det att lycka är samma som att ha allt. Jäkla ha-samhälle. Kan ingen förklara lycka för mig så ger jag ett svar efter.

39. VILKA HAR DU SÄNT DETTA MAIL TILL?
Jag respekterar folks mailintigritet (måste vara ett nytt ord) så jag publicerar detta på min blogg, hoppas mina vänner läser och sedan blir det deras eget val att kopiera frågorna och skicka svar till mig.

40. VAD SKA DU GÖRA IMORGON?
Skriva tenta, öva med kören, supa bort allt jag pluggat in.. typ.

41. VAD ÄR KLOCKAN NÄR DU SVARAR PÅ DETTA?
14.20 en söndag då jag borde plugga in saker istället för att skriva det här.

2007-03-16T23:59:00.000+01:00

BrB 7 § Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år . Lag 1993:207.

Obehag.

Jag stod där och bläddrade i svenska sångboken. Märkte att en man kom fram, nästan rusade fram. Jag tittade upp, personen kom i samma fart som om vi varit bekanta. Han ställde sig brevid mig, precis sådär nära så att det blir obehagligt. Försökte bläddra vidare i sångboken, började skruva lite på mig, ville ta mig därifrån. Mannen började blåsa i händerna, gnida dem sådär som när man tvättar händerna. Av någon anledning la jag märke till att alla fingrar var såriga. Skulle precis gå då han han tittade mig i ögonen och blockerade min väg.
"Vad är klockan?" Ett jätteleende, han såg liksom härjad och galen ut.
"ehh.... den är fem över fyra."
"ok" Han ögon blev ännu ivrigare, plötsligt började han stryka mig över axeln, klappa mig på armen, flåsa,
"du är så fin..."
" Ursäkta... jag måste." började rusa genom affären. Han skyndar efter.
"men se mina händer, håll mig i handen, snälla.." Helt desperat, jag rusade ner för trapporna till våningen under. Tittade mig först om när jag var nere. Han hade inte följt efter.
Andas ut, då kännde jag hjärtklappningen, tårarna i ögonen, paniken, illamåendet. Jag kan inte komma på sist jag kände mig så kränkt och rädd. Obehag över att en främande människa "kladdade" på mig. Skräcken av att titta in i en persons ögon som var så pass psykiskt instabila. Han verkade helt galen och okontrolerad.

Berättade för damen jag bor med om dagens händels. Hon instämde i att det var obehagligt, samtidigt som hon lugnande sa:
"Tur att det var på allmän plats med massa mäniskor omkring dig."
Tänk det känns inte ett dugg lugnande. Det var ju inte direkt som jag märkte reagerade. Normalt sätt ska man ju känna sig trygg på allmänna platser. Det trodde säkert Anna Lindh också när hon gick in på NK. Eller Tobias när han var på väg hem. Det går upp för mig hur osäkert vårt samhälle är. Eller hur skrämd jag blivit av media. Psykiskt sjuka personer går runt utan att få vård eller klara sin medicinering. Förr var man rädd för ficktjuvar och väskryckare. Idag är jag snarare rädd för att bli nerstucken. Att undvika mörka gator, gå själv hem mitt i natten, hålla i sina ägodelar, inte prata med främlingar vad tjänar de till när oberäkneliga personer inte bryr sig om risker.

Det är svårt att vara stark. Helst skulle jag vilja stänga in mig och inte gå bland folk alls. Jag är lite allt eller inget. Men det skulle bara betyda att jag är blir begränsad.

Obehagligt, så jävla obehagligt. Kommer vara skärrad ett bra tag framöver. Det gör ont att få insikter.

"Ofredande är enligt 4 kap 7 § BrB när någon antastar eller med hänsynslöst beteende ofredar annan. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.

Skillnaden på ofredande och sexuellt ofredande är att det för sexuellt ofredande krävs att handlingen är ägnad att väcka obehag hos annan. Att obehag verkligen uppstått hos offret i det enskilda fallet är dock inte ett krav, men det måste röra sig om en handling som normalt väcker obehag." http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=3940

2007-03-13T13:40:00.000+01:00

Jag har en liten mysig farbror som jag åker hiss med ibland.
Det är samma farbror som tyckte jag såg för ung ut för att gå på universitet.

Igår hade vi en ny söt konversation:
"Visst var det du som läste juridik"
"jo så är det..."
"jag måste fråga från tycker du inte det är förjävligt hur de uppför sig i hovrätten"
"Ehh, är det något särskillt du tänker på?"
" Ja det här fallet när polisen bytte ut knarket mot mjöl och socker, en kille kom för att hämta det, blev anhållen, fälldes i tingsrätten och friades i hovrätten. Han klarade sig pga. att det inte är olagligt att inneha socker och mjöl."
"oj jag har inte hört på nyheterna idag men det lät ju inte så bra...."

För ett år sedan hade jag sagt att det är förjävligt men nu när jag är insyltad blir ja helt plötligt reserverad och känner att jag vill läsa hela fallet med alla domskälen för att veta vad jag tycker. Tänk vad tråkig man blir när man är klok. Det roliga är att efter att mannen upplyste mig om fallet har det förföljt mig i två dagar. Så fort jag slagit på radio eller tv har det nämnts. Det är ju lite intressant.

Nu är äntligen revisionen "färdig". Färdig på riktigt är den ju inte förrän på kongressen, men grunden är lagt och det är ytterst intressant. Ibland behåller de mina syrliga kommentarer ibland blir de ratade för att de är för elaka. Det ska bli skönt när det är överstökat. Jättesynd att jag missar valen på måndagen men skola måste gå före tyvärr. Fast jag har en känsla av att det blir lite pajkastning och sedan blir det nog inte så spännande.

Venture Cup är också äntligen avklarat. Bläää.. jag vill verkligen inte göra om det. Jag kan inte göra saker på tid. Jag hatar deadlines, jag är alltid ute i sista minuten. Vilket jag fick lida för. I natt 03.00 tog jag en paus från skrivandet, 07.00 var det dags att gå upp och fortsätta. 13. 00 var det inlämning (senast). 12.57 Jag försöker ladda upp vårt birag.. 13.02, fan fan fan det vill inte fungera. Som tur är kunde man ringa och jag fick prata med den söta killen som ringt mig två gånger innan. Väldigt trevlig kille måste jag flika in. Han var en ängel, laddade upp det åt mi, upplyste mig om att systemet inte ville samarbeta med mac vilket förklarade problemet. Men nu är det inne. Affärplan på 31 sidor. Avslutat kapitel. Nästa gång jag ska starta företag kan väl någon varna mig.

Nu är det bara tentan kvar. Skönt att kunna släppa allt annat. Det börjar bli lite enformigt att tala med någon ur familjen.
"Hur har du det vad gör du?"
"Jag pluggar..."
"vad duktig du är vad roar du dig med då?"
"Tja jag skrev revision i helgen."
"Har du varit ute nånting?"
"Nej sist jag drack alkohol var på körläger för några veckor sedan."
"hinner du äta då?"
"Ja absolut blue mountin där jag pluggar vare dag lagar god mat även omd et börjar bli lite enformigt"
"Vilka umgås du med då?"
"De jag pluggar med... de andra revisorerna, och hon jag skriver affärsplan med och lite de i kören..."
"Har du inte träffat någon trevlig pojke?" <--- Oftast farmor som frågar
"Nej det fins inga trevliga pojkar, eller så är det ingen som vill planera in en dejt om två till tre månader."
"Det är skönt att höra att du har det bra iaf. Lycka till med pluggandet."
"Tack, hälsa de andra"

Alternativt slut med farmor:
"farmor jag vill nog inte bli jurist, jag vill bli musiker"
"men så kan du ju inte säga, det går ju inte."
"Jag tror att jag ska söka till musikhögskolan för att se om jag kommer in."
"Men så kan du ju inte göra. Du ska ju bli jurist nu. Musik det får du ha på fritiden. Nu är det ju så."
"jo... men ett sabbatsår kanske med musik."
"ja, vi får väl se med det."
"mm, jag skojade bara, klart jag vill bli jurist...."
" Det är bra!"
"Hej då"

Min farmor är världens bäst men också väldigt väldigt bestämd. Säger jag att jag ska bli musiker istället så öker det hennes puls och blodcirkulation, de måste ju vara bra.

-------

Jag går och funderar på vad jag ska svara på ditt sms. Ett oj är det bästa jag kommit fram till. varför skulle en ursäkt för ditt dåliga beteende vara att du var kär i mig. Jag får inte ihop det. Varför vänta 2,5 månader med att be om ursäkt. Nej det räcker faktistk inte. Du gav en förklaring, som inte håller. Du gav ett förlåt som du säger att jag inte kommer att acceptera. Jag kan inte vara långsint men vad vinner jag på att förlåta dig efter två svek. Även om jag förlåter dig kommer jag inte kunna lita på dig. Jag hade en underbar weekend i London. Det beror endast på att jag är fantastisk. Du är en idiot, och jag vill inte ens tro på att du var kär i mig. Du har bara bevisat att du saknar artiget, uppfostran, sunt förnuft och respekt. Jag fick en förklaring som jag inte kan lita på, det är allt.

Ikväll är det ny egonight!

2007-03-09T00:31:00.000+01:00

"Grattis på internationella kvinnodagen!"

För varje grattis blir jag mer och mer irriterad över folks brist på intelekt. Nej denna dag är inte till för att hylla kvinnan. Denna dag är till för att uppmärksamma hur ojämställda kvinnor är. Att väcka debatt, demonstrera. Vad i hela friden säger ni grattis till. Att ag blev född som det "svagare" könet, att mina frågor bara är värda att uppmärksammas en dag om året, vad? hela grattisgrejen känns som ett hån.

Jag gillar inte alls internationella kvinnodagen. Jag anser att varje dag ska vara min dag. Jag anser att jämställdhetsfråga förtjänar att debateras varje dag. jag kan hålla med om att det är diskriminering mot männen att ha en egen dag för kvinnor, det är som att bekräfta att ni fick resten. Hur ska man lösa jämställdhet med diskriminering egentligen?

Varje år när jag öppnar almanackan och inser att dagen fortfarande finns där blir jag besviken. Då kan vi lika gärna ha en dag för alla som känner sig diskriminerade, barn, män, handikappade, invandrare, folk med stora näsro, tjocka människor, anorektiker, vänsterhänta.... jag som Madeleine känner mig diskriminerad för att jag inte passar i kan jag också få en dag för lite demonstration över hur jag ska få det bättre? Alla dagar är internationella, alla behöver få känna att det är deras dag varje dag, debatten måste fortsätta dag efter dag tills förändring har skett och det inte längre finns något att strida för.

Jag tänker inte lägga mig ner, jag tänker inte se mig som ett offer, jag tänker inte blunda för problemen i samhället. Däremot tänker jag fortsätta kämpa varje dag, inte låta någon trampa på mig. Önska mig grattis när jag gjort något bra. Ge mig en blomma för att göra mig glad. Hylla mig för att jag är fantastisk. Gör inget av det för att det är en internationell kvinnodag som du inte vet något om. Gör saker för att de har en äkta mening för dig och för andra. Annars låt bli.

En av dagens ljuspunkter hände när jag gick hemifrån. Skynda, packa, slänga på sig ytterkläder, ut, låsa dörre, nedför trapporna, mot porten... Där står han, väntande i öppningen håller upp dörren ler lite blygt. Jag skiner upp säger tack så snällt jag kan. Han ler, släpper dörren styr sin kos mot lekparken. Jag vill ägna ett stort tack åt den lilla pojken på kanske fem år som stannade upp för att hålla upp dörren. Jag är säker på att han skulle göra det alla dagar, skitsamma om det är kvinnodagen.

"Sometimes a man who deseves to be looked down upon because he is a fool is despised only because he is a lowyer."
- writer/jurist C.L. Montesquieu

2007-03-06T22:53:00.000+01:00

"Du borde skriva en bok om hur man lever det lyckade singellivet"

Hmm jag har aldrig tänkt på det som att singel liv skulle vara lyckat. Som singel idag framställs man lite som att man är mellan två förhållanden. jag tänker alltid på Fredrik i c/o Seermyr ni vet "jag är inte arbetslös, jag är mellan två jobb". När jag tänker närmare på det så har jag nog också sätt mig själv som mellan två förhållanden. Det är ju egentligen hemskt. Man föds ensam, man kommer troligen dö ensam. Tydligen ska tiden där imellan kretsa om att man nödvändigt ska sitta ihop med en annan människa.

Sedan har jag börjat tröttna lite på alla dessa böcker, tidningar, bloggar osv. där den perfekta singeltjejen frontas. I majoriteten av dessa fall handlar det om hur man dejtar, hur man träffar den perfekta partnern, hur man kommer över sina ex... Men i väldigt många fall handlar det om hur man bli icke singel. Med ett undentag på den massiva skaran av personer som är "nöjda" singlar. Denna kategori består av personer som äntligen kan dejta vilka de vill, hur många som helst, allt utan att vara otrogen. Jag menar inte att allt det här är fel. Uppenbarligen har jag varit tjejen som faller för detta köper Cosmopolitan, läser böcker som "singel i sumpan" "kaxiga tjejers handbok i singellivet" osv. Även jag har stolt berättat för mina vänner hur bra jag trivs med att ha flera killar på gång, hur kul det var att ha en ny kille varje helg.... (till mitt försvar perioden var relativt kort och det som sker utomlands borde inte räknas i sverige, kan jag skylla på alkohol också kanske) jag har pratat om friheten att vara med vem man vill. Idag känner jag mig klokare än då. Frihet handlar inte om att vara med vem ma vill när man vill. För mig handlar frihet om att vara nöjd som jag har det.

Nej, jag har inte gått och blivit asexuell. När jag umgås med par vilket jag gör typ jämt har jag slutat känna mig som tredje hjulet, när jag går på stan noterar jag inte ens om det finns gulliga par runt mig som pussas och håller handen. Förr kunde jag spy på demmi princip. Varje gång någon berättar om myskvällen de måste ha med sin respektive för att de inte setts på så länge andas jag ut. Gud vad skönt att jag kan vara hur upptagen jag vill utan att någon klagar (eller nja farmor blir såklart lite ledsen om jag inte hinner ringa). Att jag dejtat några personer sen jag blev singel har nog egentligen inte berott på min vilja att bli kär, snarare att det liksom väntas av en när man är singel att man ska spana in folk och gå på dejt.

Jag tycker det är lite fel. Jag tycker att man ska må bra av att prioritera sig själv. Jag tycker att man ska lära sig att trivas i sitt eget sällskap också. Jag tycker att samhällets syn på singlar ska förändras och att det är dags att ifrågasätta hur ma själv ser på saker. Ibland känns det som att folk tycker synd om mig för att jag inte hittat någon. Darlings jag har en nyhet för er. 1. Ägna er empati till att tycka synd om personer som rusar in i förhållanden eller åt personer som inte vågar överge sina mindre lyckade förhållanden. 2. Jag har faktistk hittat någon, jag är nöjd, det var inte meningen att jag skulle hitta någon, men det hände, han är inte värd mig för fem öre så jag vill mest att det ska gå över. 3. Jag är ett proffs på att vara singel.

Det känns lite ledsamt att säga det, men jag har nog alltid varit singel fast i olika skepnader. Jag har endel ex som kanske tar lite illa upp, men eftersom förhållandet är över så känner jag att det finns inget som behöver hindra min ärlighet. Mitt liv i ett förhållande i jämförelse med livet utanför ett förhållande har egentligen aldrig varit annorlunda. Jag har varit annorlunda som aldrig prioriterat bort mina vänner, min familj, mitt engagemang, min skola, mina betyg, elevråd, politik, kost, hälsa, musik... Jag har aldrig velat tumma på allt detta till förmån för en pojkvän. Det är kanske den största förklaringen till varför jag aldrig fått det att funka ;-)

Det jag vill komma fram till är att alla behöver inet nödvändigtvis må bra i tvåsamhet iaf inte hela tiden. Många skulle vara gladare för stunden om de inte förlitade sig på att välmående förutsatte någon annan än de själva. Så till alla singlar där ute. Ge upp! Tanken att du hittar någon snart, börja tänka på hur du ska få dig själv att må bra istället.

Dagens tips.
Planera in en egokväll en dag i veckan. Under denna kväll, gör du precis vad själv älskar. Läser en bok, har tv-seriemaraton, lagar en underbar middag, tar en lång dusch, skäm bort dig själv. Stäng av mobilen, låt vanliga telefonen ringa, du kan svara en annan dag. Skit i msn och mail. Sedan i höstas har jag ägnat varje tisdag åt mig själv, med ett par undantag då det krävs att man bjuder på sig själv. Men 9 av tio ägnar jag åt det jag helst känner för. Dessa dagar har blivit veckans höjdpunkt. Jag längtar alltid efter tisdag. Det är prioriterat att i all skola och engagemang ge sig själv ett andrum. Mitt är självvalt utan en pojkvän som behöver prioriteras.

Dagens ord: fluffig
"It's not that Im fat, Im fluffy" Fram tills jag hinner gå till gymmet och träna bort mina extrakilon går jag under beskrivningen fluffig. Skam åt den som skulle kalla mig tjock/mullig/kraftig. Det behöver inte vara negativt att behöva gå ner i vikt så man kan få le, vara fluffig och säga positiva benämningar.

2007-02-27T23:07:00.000+01:00

Långt bort på kartan nära i hjärtat...
Dagens mest sanna ord. Ohh vad jag vill att du ska ha det bra men att veta att du åker till Kina imorrn är nästan lika jobbigt som när du lämnade mig i Newcastle. Men med dagens teknik så hoppas jag att vi kan höras hela tiden. Vi kommer säkert ha bättre kontakt nu än innan. Så jobbigt att det är så svårt att hälsa på varandra bara. Det som kompenserar är iaf att till hösten bor du i skövde och då kan vi ses ännu oftare. Det kommer bli toppen! även om jag inte kommer ihåg hur det är att fira midsommar utan dig.

Hur mycket jag än pluggar så känns det omöjligt. 2,5 veckor.... sjukt många böcker. Kan jag verkligen fixa det? Tur att det finns en jättesöt pojke i bibblan som också verkar ha tenta snart. Eller ja det stör ju min koncentration så egentlige är det kanske inte det bästa, men lite nöje måste man väl få ha. Jag ska fan kämpa nu iaf.

Saker liksom bara försvinner, först min vackra svindyra miss sixty ring. Den i silver med färg innuti. Jag vet att man inte ska gråta över matriella saker men det gör mig så ledsen. Självklart gick min försäkring ut för tre månader sedan.

En ring kan man ju leva utan även om det är otroligt ledsamt. Men nu är även min almanacka borta... det är bra mycket jobbigare. Hela mitt liv blir liksom lite kaos. Vart tar allting vägen, det skulle jag vilja veta.

Weekend! Hela aftonbladet strålar mot mig, åk på en weekend i vår! Dublin, Milano, London, Rom... Jag vill resa! Jag vill bo på hotell, upptäcka en ny stad. helst vill jag nog till vendig för det verkar så coolt med allt vatten. Sedan kommer nog dublin och milano. London är ju redan avklarat i år. Fast man säger ju aldrig nej till England, fast hellre Newcastle än London. Kan ingen kidnappa mig. Utan att vara varken kär eller intresserad av ett förhållande skulle jag vilja ha en mysig weekend. Shopping, härliga caféer och matställen, museum, skivbutiker... *drömmer mig bort ett ögonblick*

jag är iofs inte så kräsen, nån kan ju få kidnappa mig för en bio också.

Träffad en mysig farbror i hissen idag (nej det ska inte låta kinky!)
"har ni lov från skolan nu?"
"nä tyvärr inte, jag tror det var sportlov förra veckan"
"jaha... men jag tror att de sa nåt på tv om lov den här vecka..."
"tja jag vet faktiskt inte, vi har ju inte direkt sportlov på universitetet"
"OJ! är du så gamal? Det kunde jag aldrig trott!"
Sedan småpratade vi lite nere på gatan även fast jag redan var sen till min lektion. Dessa små samtal kan lysa upp ens dag. Sedan om det var bra eller dåligt att han uppfattade mig som några år yngre vet jag inte. Men hade ja varit 30 gisar jag att jag blivit glad så varför inte bli glad redan idag.

Imorgon ska jag köpa present till min underbara gud-dotter som fyller 2 år. Har jag sagt att hon är världens sötaste?!

Dagens SATC-citat
"She has a relationship without sex,
and I have sex without a relationship"

tja själv börjar jag fundera på om det här med celibat börjar bli mer omodernt än bekvämt. Tur att jag inte har tid att göra något åt saken.

2007-02-22T01:48:00.000+01:00

2007-02-22T01:24:00.000+01:00

NJA 1991 s 481 ”Båtmotorn”

En båtmotor reparerades två gånger samme reparatör Tommy F. Beställaren Johan S bestred betalning för den andra reparationen efter påstående att den föranletts av fel från den första reparationen. Man har ansett beviskravet ligga på Johan S som beställare och att han skall ha uppfyllt detta genom uppgett mer sannolika orsakare till sitt påstående än reparatörens påståenden.

TR 1988
Marine Power Service Aktiebolag är kärande. Yrkar att Johan S skall betala den förpliktad summan på 12 933,30 med 24 % årlig ränta från d 19 okt 1982 tills betalning sker. Som grund avses betalning för en av bolaget utförd reparation av en båtmotor som tillhör Johan S.

Johan S bestrider yrkandet men vitsordar beloppet och räntan om skälig. Hans grund är att reparationen blivit nödvändig pga. en tidigare dålig utför reparation.

1981 monterade Tommy F in en motor i Johans S:s båt. Tommy rekommenderade att montera rasiers för att inte få in vatten i cylindrarna, vilket Johan avböjde. En diskussion som Johan S anser inte ägt rum.

Samma år (1981) lämnas båten in på reparation 1, topplockspackning som skadats av inkommande vatten. Reparation skedde, rasiers monterades och Johan S betalade hela beloppet, 11 700 kr.

Sommaren 1982 lämnas båten in på reparation 2, motorfel. Enligt kärande berodde detta på regnvatten som trängt in. Svarade anser däremot att det beror på den tidigare dåligt utförda reparationen.

Utöver sanningsförsäkran från svarande och Tommy F, hålls vittnesförhör med Harald Woxen, haveriinspektör. Woxen som inte sett själva skadan säger att ”det kan inte uteslutas att regnvatten kommit in i motorluckan men det är mindre sannolikt, iaf så mycket så att det kan skada motorn.” Däremot kan vatten tränga in vid bl.a. otät topplockspackning.

Bedömning: TR finner att teorin om regnvatten inte anses vara styrkt av Woxen:s vittnesmål. Även om det inte är utrett på vilket annat sätt vatteninträngningen skett kan det inte uteslutas att skadan har samband med en av bolaget bristfälliga tidigare reparation av motorn. Käromålet ogillas.

HovR
Bolaget överklagade till HovR. Yrkade på undanröjande av TR:ns dom och ville ha samma belopp och ränta som i TR. Johan S bestred ändring. Woxen hördes på nytt. Dom avkunnades 21 juni 1990. HovR går starkt på Johan S skall visa fog för sina invändningar. Man anser inte att han bevisar dessa tillräckligt tydligt vilket leder till att HovR ändrar TR:s dom med betalningsförpliktande för Johan S.

HD
Johan S sökte revision i HD yrkade i första hand på återförvisning till HovR eller fastställa TR:ns dom. I andra hand nedsätta räntan. Bolaget bestred yrkandet.

HD ger i sitt domskäl ett resonemang kring bevisbörda. Bevisbördan vid fel åligger normalt den som har det reparerade föremålet i besittning. I NJA 1973 s 493 gällande reparation av båtmotor ansåg en majoritet av HD att det ankom på beställaren att visa brist i reparation. Har Johan S bevisat sitt orsakssamband?

HD refererar vidare till ett mål om en trafikolycka där HD ansåg att vid betraktande av samtliga omständigheter framstod som klart mer sannolikt att orsaksförloppet varit det som den skadelidande påstått än att något av de sakförhållanden som hans motpart åberopat.

NJA 1982 s 421, ersättning för produktskada. HD pekade på bevissvårigheterna och konstaterade att det var angeläget att beviskravet inte sattes så högt att den skadelidandes möjlighet till gottgörelse blev overklig.

Vid tekniskt komplicerade reparationer är det tydligt att beställaren, särskilt om han är konsument ofta har betydande svårigheter att visa vad orsaken är till att det reparerade objektet efter reparationen inte fungerar tillfredställande. Det bör sålunda vara tillräckligt att orsaken beställaren uppger är mer sannolik än vad som åberopas av reparatören.

Vid bedömning av sannolikheten i detta fall väljer HD att fästa vikt på att andra felet uppkom i så nära anslutning till reparation 1 att det ger visst stöd för att den inte utförts med tillräcklig omsorg. Sedan med hänvisning till vittnet Woxén utsaga om att fel i anknytning till topplock är en vanlig orsak emedan han avvisar att regnvatten skulle vara en skadeorsak.

Därför anser HD Johan S:s skadeorsak klart mer sannolik än bolagets skadeorsak.

HD ändrar HovRn:s dom och fastställer TR:ns domslut.

JustR Nilsson gör ett tillägg för egen del där han ger ett resonemang kring uttrycket sannolikt, ”övervägande sannolikt” och/eller ”klart mer sannolikt”. Och hur ett lindrande beviskrav bör uttryckas.
----

Just detta ska jag komma ihåg till imorrn då jag har mitt rättsfallsföredrag. Svåraste delen blir att lägga vikt på rätt saker. Bevisbördan! Efter första gången jag läste rättsfallet var allt jag kom ihåg att 12 933,3 kr som Johan skulle betala från början hinner tills det är klart i HovR öka till 137 831,311 kr. Om jag var Johan skulle jag nog önskat att jag betalat på en gång. Detta säger också väldigt mycket om ränteläget på 80-talet. då låg ett billån på 18 % idag ligger det på kanske 4 %. Det är väl intressant om något. Sedan bevisbörda hit och bevisbörda dit.... Äh, klart det är jätteinressant, problemet är väl bara att jag gillar ekonomi och juridik exakt lika mycket.

Idag kom det massa snö. Ni vet på film när någon springer på hal is, flyger upp i luften, gör en halv volt bakåt och landar pladask på ryggen. Detta har jag endast sett i tecknade serier och på film. Tänk er sedan i komedin att personen tappert reser sig tar tre steg framåt och sedan gör exakt samma grej bara det att denna gång ramlar personen framåt och slår i ansikte och mage i marken. Båda gångerna utan att hinna parrera med arm och händer eller för att dämpa fallet. Precis detta gjorde jag i backen på väg ner till spårvagnen (som för övrigt var 25 minuter försenad så jag fick kuta till frisören vid domkyrkan på 15 min istället för att vänta) jag hoppas verkligen att ingen såg mig. Och jag finner det vara ett under att jag "bara" har ärk i svanskotan.

Men håret blev helt okej iaf. Första bilderna presenteras därför här.

2007-02-21T00:23:00.000+01:00

Bra dag
Bra dag!
BRA DAG
BRA DAG!

Bra sak1, Jag började med mötet på fakultetkansliet, i konferansrummet brevid rektorns rum. Planering av Vår fest. Känns lite grann som gymnasiet när man sitter och planerar saker. Fast då behövde man inte portkod för att komma in på expeditionen och rektorn hade inte typ en våning utan en liten skrubb i jämförelse. Men det var väldigt trevligt, mitt första viktiga möte sen jag blev Fröken O.

Bra sak2, intressant lektion. Och jag vågade säga att jag ville föredra ett rättsfall. Nu är jag sjukt nervös men samtidigt glad att jag nickade när han tittade på mig. Vilket iofs är lite läskigt för han tittar väldigt ofta på mig. Så fort vi får ögonkontakt måste jag alltid svara. Känner mig som ett offer, samtidigt så känner man sig speciellt utvald.

Bra sak3, jag har sommarjobb. Damen ringde på lunchen.
"Hej hur tyckte du det kändes när vi sågs?"
hmm, förutom att du konstaterade att jag gav okvinnliga svar, jag hade skyhög feber, var superstressad och frågade aldrig ens vad jag skulle tjäna.
"Jag tyckte det kändes jättebra!"
"Vad skönt för det tyckte jag med. Jag tror du kommer passa jättebra här. Vi vill gärna ha dig."
---
Så här är väl svaret på om okvinnlighet är förolämpling eller komplimang. Ge ett okvinnligt intryck och du får jobbet. Känner inte att jag har rätt att klaga. Jag har ett bra garanterat extrajobb, och 8 veckor jobb i sommar. Utan direkt ansträngning. Sedan kommer jag såklart sakna mitt lagerjobb, men kanske kan jobba lite extra ibland för skojs skull.

Bra sak4, föreläsning med Mia Törnblom. Hon är verkligen fantastisk. Jag måste arbeta med min självkänsla. Alla måste det hela tiden. Nu blir det att köpa hennes böcker. Jag har stått emot länge, men nu vill jag ta till mig allt. Alla borde besöka minst en av henes föreläsningar.

Bra sak5, boken mallanmansrätt har krånglat sedan terminen började. så kom den äntligen till skolan förra veckan. Sålde slut på en gång. Så kom den i ett lass idag. Jag gick dit på eftermiddagen och fick detn absolut sista boken. Tja kan vara svårt att se det braiga i att köpa en väldigt tunn bok för 220 kr, som troligen kommer agera sömnmedel. Grejen är att jag alltid är tjejen som kommer försent, sorry vi såld just den sista. Detta var min turdag. Jag betalade med ett leende på läpparna.

Bra sak6, bokade klipptid. Ja, jag är stabil och inte direkt rädd för något. Att klippa sig är däremot det värsta jag vet. Jag mår såå dåligt, därför skjuter jag på det i tid och evighet. Idag var det ändå dags att ta tjuren vid hornen.

Bra sak7, lagade en fantastiskt god middag. Hallumi, klyftpotatis och grönsaker i ugn. Inte konstigt att man inte är smal som en pinne när man lagar så god mat som mig.

Bra sak8, mitt hår är nyfärgat!

"don't let him kiss you, that seems to be were you get into problem"
SATC, Miranda till Carrie
När jag har klarat min första tenta denna termin ska jag unna mig hela boxen. Tills dess får jag hålla mig vaken och ta lärdommarna från trean efter midnatt.

2007-02-20T00:57:00.000+01:00

"skratta ni bara, en dag sitter ni där själva och är kär i en avtalsform"
Tack Ingmar! Jag som faktistk trodde att byggentreprenad och AB04 skulle vara det tråkigaste jag tagit igenom har fått en ny vinkel. Han har verkligen kärlek för det här. Jag måste medge att varje lektion är en fröjd. Vilket jag i och för sig har funnit varje undervisningstimma sedan jag började, men CA med Ingmar är något extra. Så tackvare honom ligger jag här i min säng tillsammans med Jan Hellner, Richard Hager, Annina H. Persson "Speciell avtalrätt II Kontraktsrätt" och AB04. Just nu filosoferar jag över problem som innehåller 2:1, 7:11, 5:5, 4:2 och 4:3. Jag gillar det här.

Dagens bästa, Café Blue Mountin.
"Hej jag skulle vilja ha påtår" Jag
"Äh jag bjuder på den" Tjejen i kassan
Love them! Det var ett värde av 5 kr men förgyllde hela min eftermiddag.

Dagens sämsta, pojken.
Dålig sida Bra sida
Bortskämd - Väldigt trevlig
Äter upp min mat - Jag blir bjuden på fika och mat ibland
Stökar ner - Jag behöver inte ha dåligt samvete när jag stökar ner
Lämnar droppande kranar - Klagar inte när jag bosätter mig i badrummet
Toaringen uppe - Handfatet förblir rent
Tar hem massa folk - Jag kan göra samma sak utan klagomål
Mina Pads är nästan slut...

Ja det kanske inte är han med det är mysko. Jag blir så trött ibland bara. Jag är inte snål på något sätt och skulle mer än gärna dela med mig av den mat jag köper. Om jag gjorde det självmant. Just nu kan det inte bli mycket tydligare. Mitt namn på hyllan, min mat på hyllan. Hur kan man missa det?

Om 12 månader, 12 kilo, 12 cm, då blir det nog en tatuering.

Dagens fundering: Alpha eller Alpha bad? Kommer jag bada 2 gånger i månaden så jag får valuta för pengarna?

"Amerikanska godisjätten Mars har bekostat en rad forskningsprojekt bland annat vid ansedda Salk-institutet i San Diego.
Resultatet är anmärkningsvärt.
Med hjälp av en hittills hemlig och drickbar chokladprodukt med stora mängder flavonoler har forskarna försökt bevisa chokladens positiva effekter på hjärnan."
http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,1004314,00.html

Nähä försöker forskare, som betalas av ett chokladföretag, få dig att äta mer choklad... Hmm, alla forskning är bra forskning eller hur var det nu?

Dessutom valde man att djurtesta det. Jag som aktivt är emot djurtester, har lite svårt att ta ställning. Djurtest = fel, Choklad = Gott, djur som testar choklad = lyx...
eller ja kanske inte. Självklart står mina principer över, alltid fel med djurförsök. Så Mars tillhör listan med vad jag inte skall konsumera.

2007-02-19T01:35:00.000+01:00

Nytt år, nya vecka, ny dag.
Nu är det dags att ta tag i bloggandet. istället för att lägga ner massa tid på att bara läsa vad andra skriver ska jag sno lite tid att skriva själv. Ny ordning väntar.

Dagens känsla: Ångest
Ångest1, över att jag istället för att plugga på min lediga vecka så låg jag sjuk i jättehögfeber och sov bort en hel vecka. Vad hjälps det att man inte orkade plugga. Så just nu känns det som att jag kommer kugga på min tenta för att jag låg sjuk så länge. Nu vet jag itne hur jag ska klämma in att ta igen allt. Nu önskar jag att jag gick på gymnasiet. Då hinner man minsann vara sjuk och man kan ha en dialog med sin lärare som hjälper en att komma ikapp.

Tackvare att jag ligger efter i skolan får jag ju ångest över allt annat i livet.

Ångest2, vår affärsplan är inte klar. Deadline 12/3. Vi kommer inte hinna göra det bra. Jag hatar att inte prestera det bästa jag kan.

Ångest3, mitt företag. Jag hinner inte ens fylla i alla papper. Hur ska jag då hinna med resten. Vad ska jag göra med pengarna som ska komma in? ta ut i lön och betala massa skatt, eller hitta saker att köpa inom företaget...... brist på fantasi och skulle föredra kontanter men vem vill skatta bort hälften...

Ångest4, städa... mitt rum är jätteäckligt. Men jag kan inte hitta tid att ta tag i det....

Ångest5, revision... jag vill skriva världens bästa men tid och möjligheter. jag gillar inte att bli motarbetad. Helgen kommer bli intressant. Tur att jag har S som kan förfina mina ord men ändå behålla innebörden. Har försökt hitta andra organisationers revisioner men det är väldigt omöjligt. Detta tycker jag är ytterst beklagligt. Alla organisationer eller föreningar med medlemmar på något sätt borde som standard offentliggöra; stadgar, verksamhetsplan, revisionsberättelse, verksamhetsberättelse, budget, bokslut. Jag vill att dessa ska vara offentliga för alla och lättillgängliga. Nu måste ju jag ta tid att maila och be snällt om detta på flertal tillfällen. Lovar att följa upp hur jag bli bemött. HHGS är första offret för mitt mail. En kår ska vill iaf vara öppen tycker man....

Ångest6, vänner... Jag har inte ens hunnit besöka vännerna jag anser tilhöra min innersta krets. Jag vet inte hur 80% av mina vänner bor. Förfärligt! Är detta tvåtusentalet? Av tre nära vänner från skolan har jag hälsat på de ena en gång. I England pratade jag varmt om hur trevligt det är i Sverige, man umgås hemma hos varandra, inte som här där man hänger på en pub. Inte nog med att vännerna kommer långt ner på ångestlistan. De kommer få vara långt ner på prioriteringslistan till mitten på april.

Ångest7, bolagsstämmorna. Jag vill så gärna göra allt perfekt. Eskning, budget, läger, sittning, sponsring, ny körledare, sjungningar, möten... Jag har kapaciteten att fixa det. Jag har bara panik över tiden.

Ångest8, vågen tickar. Om man inte har tid att köpa gymkort, när ska man hinna träna då? Nästa vecka ska jag ha en klar planering för kost, träning, plugg och engagemang. Heja schema. Det är stressande men effektivt.

Ångest9, jag har glömt vilken dag han dog. Jag vet att det var typ nu. Jag vet att det var 6 år sedan. Jag vet att det var en torsdag. Jag skulle vilja säga att jag kan beskriva hela dagen i detalj, men det kan jag inte längre. Jag vill kunna komma ihåg dagen. Jag vill vara den dottern han skulle vara stolt över. Jag har inte ens hunnit tagit tag i gravvården. Det är ännu mer ångest, att jag inte hinner sköta graven själv utan betalar andra för att sova bättre. Vilket gör att mina bröder fick rätt.

Ångest10, att klockan är snart halv tre, jag ska upp om 5 timmar enligt mitt schema, istället för att sova ligger jag på sängen, tittar på min favvofilm och skriver e ångestlista som skapar mer ångest. De är vad jag kallar ironi.

det snygga vore att avsluta med ångest10.... men tyvärr.

Ångest11, jag vill så gärna engagera mig politiskt. jag vill slänga mig in i partiet och gå på massa möten. Jag vill förändra, påverka, utveckla. Sen var det de här med tid. Jag vill bli pensionär nu! Jag vill få en inkomst och ändå ha dagarna lediga.

Ångest12, sommarjobb. Nånting måste jag dra in pengar på i sommar. Just nu finns alternativet ENS. Underbara lager, men efter 5 år är det inte utvecklande eller snyggare på mitt cv. Swedbank är kanske ett alternativ, men efter den intervjuen är det svårt att säga hur jag ligger till. Skulle vilja ha lite fler valalternativ, men finner inte tiden att skriva ansökningar. Mitt cv borde verkligen finputsas.

Sådär... nu tror jag att öst ur mig det mesta. Feel free att avleda min ångest med konstruktiva lösningar.

-----

Ord från Leif GW Persson i efterlyst:
Ovanligt med återfalls mördare 1/10 gr det igen.
Att fler får resning beror på att det begå fler fel idag.
Typiska mordoffret är man, ca 33 år, befinner sig i samhällets bottenskikt.
mer läsning finns på: http://www.efterlyst.tv3.se/default.asp?menuItem=53&subMenuItem=40

-----

Jag vet inte om jag är trött på oskuldsfacket. Eller att jag börjar växa ifrån flickabegreppet. Jag börjar iaf lite smått att byta ut mitt nick Flicka till Fröken O. Kanske inget större steg för någon annan mig, men jag är ju svag för förändringar.

2006-10-31T23:55:00.000+01:00

Så här ser en vanlig dag ut när den är som bäst =)

2006-10-26T00:35:00.000+02:00

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=303888

"Enligt Christina Lycke Alhbin har utredningsroteln aldrig tidigare haft så många öppna våldtäktsutredningar samtidigt. Hon säger att de tvingas prioritera hårt, att de svårlösta våldtäkterna får stå tillbaka.
Hittills i år har det anmälts 426 våldtäkter i hela Västra Götaland. Under samma period för tre år sedan hade 271 våldtäkter anmälts.
- De vi prioriterar först är där vi har en misstänkt frihetsberövad. De måste vi prioritera. Sen brukar vi gå på ålder, där målsäganden är ung. I tredje hand satsar vi på de utredningarna där vi tror att vi kan nå framgång, säger Lycke Alhbin." Gp 25/10 06

Detta var det jag möttes av på morgonen när jag skulle få i mig lite frukost. Vilket jag efter dden här nyheten avstod från då jag tappat aptiten.

Grattis män. Ytterligare en gång har ni lyckats. Ju fler våldtäkter som begås desto fler kommer gå fria. Jag vägrar vara så naiv och tro att antalet anmälda våldtäkter beror på att fler vågar anmäla. Knappast. Våldtäkter ökar. Tydligen så mycket att man måste prioritera bort svårlösta fall. Så när ord stå mot ord och bevisningen är svag så rioriteras man bort. Detta signalerar til mig, helst ska jag ha e form av mediaspelar med mig som kan spela in händelsen, gärna mobilkamera, se till att få mina kläder sönderrivna, hoppas på att det blir våldsamt så jag har tydliga märken på kroppen, gärna bära vita trosor, absolut inte string, ha bevis för att jag säger ett tydligt nej, aldrig vara själv, aldrig lita på män i min närhet eller manliga vänner, acceptera att har man en pojkvän som vill ha sex så är det bara att ställa upp, helst bära burka så jag inte kan ge några felaktiga signaler. Sedna måste jag ta mig till ett sjukhus så fort som möjligt. Hoppas at jag har sperma på mig. Absolut INTE duscha hur smutsig jag än känner mig. Sedan måste jag såklart gråta, visa mig så svag som möjligt och livrädd för att anmäla. Verkar ajg för stark riskerar jag att inte bli trodd. Och skulle man sedan få se allt jag skrivit här skulle man kunna tolka det som att jag planerar att bli våldtagen så då skulle troligen mannen frias för att han blev lurad den stackarn....

Och hade jag varit kille hade det här mest signalerat. Gör det på ett smart sätt gör det ofta uppmuntra dina vänner att göra det, erkänn aldrig och se till att ord alltid stå mot ord och inga bevis finns. Uppenbarligen ingår den kvinnliga kroppen i allemansrätten.

Ja jag är förbannad. Varje dag tänker jag på det här och blir förbannad. Varje gång jag läser att våldtäksbrott prioriteras bort eller att undersökningar läggs ner, eller fall som läggs ner innan utredningen ens börjat. På senare tid har jag fördjupat mig i Socialtjnstlagen (SoL). Enligt Sol 11:1 så måste en utredning startas om man får in anmälan eller får kännedom om att ett barn skulle befaras fara illa. Det finns också reglerat utredningen ska bedrivas skyndsamt, att den måste slutföras och att det ska ske inom 4 månader. Tänk om man använde samma principer nr det handlade om våldtäktsutredningar. Då skulle de inte kunna hamna på hög hos polisen, läggas ner pga. resurs och tidsbrist, eller att man efter ett år inte hade lika starka bevis för att offret börjat förtränga sina djupt kränkande upplevelser. När det kommer till anmälan så vidare i lagen står det i SoL 14:1
"Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område."

Tänk om man kunde implementera detta till när man befarar att en kvinna/flicka/tjej befaras utsättas eller blivit utsatt för våld och sexualbrott av något slag. Jag tycker alla ska ha en skyldighet att anmäla om man befarar att någon farit illa. Alla har ett ansvar. Jag tycker att känner man till en våldtäkt och vet vem gärningsmannen är, det kanske tillochmed är ens vän så måste man anmäla. Vet man men inte anmäler borde man dömmas som medbrottsling eller liknande. Det ska enligt mig vara olagligt att känna till brott utan att anmäla. speciellt den här typen av brott. Det finns säkerligen lagar som indikerar på detta men inte tillräckligt hårt. Vi har en jättefin SoL som om den följdes ordenligt ger stor trygghet till barn och unga. Jag skulle bara vilja att kvinnor hade samma skydd.

Är det nu någon som tycker att jag verkar lite väl pprörd över det här så är det ingenting om hur uuprörd jag är över bristen på rättigheter och friheter för djur. Men där är det så långt så långt kvar. Här kan man iaf få upp en debatt.

2006-10-21T01:16:00.000+02:00

Jag tror att ett bra ord är "Ekvalism". Det kommer från engelskans equal som betyder jämlik. Det är könsneutralt. Genom att kalla sig ekvalist visar man att man är för jämställdhet men tar avstånd ifrån könspatriotism och en nedlåtande attityd gentemot det kön man inte själv tillhör. Man visar att man vill uppnå en förening mellan könen i detta som bygger på ömsesidig respekt istället för polarisering och fiendskap.

Utifall någon undrade

2006-10-10T00:48:00.001+02:00

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,903521,00.html

Detta bör läsas först och främst. Anntar att ni tror att jag snöat in på våldtkter just nu och till mitt försvar så är det svårt att inte göra det. Senaste dagar har jag växlat mellan att följa nyheterna om ökade våldtäkter och sedan läst in mig på Valerie Solanas och hennes SCUM manifest som verkar bli mer och mer genialiskt.

"Att ju mer kvinnor kämpar för att få lika makt som män, desto mer vill män trycka ner dem och sätta dem på plats. Det är en teori som vi forskar kring,"

från artikeln på aftonbladet. Det är helt sjukt. Men det är inte första gången jag hör denna teori och jag börjar misstänka att det finns en sanning i den.

Systrar där ute i världen jag undrar om det inte är lika bra att vi inser. Det kommer aldrig bli jämnställt. Män och kvinnor kommer aldrig kunna dela på makten. Hur vacker män än pratar så kommer dom aldrig leva upp till det. Dom kanske tror att dom vill, men innerst inne när det kommer till sin spets så kommer dom aldrig klara av att dela på makten.

http://www.fajaf.com/lokalt/solanas.html

Här mina vänner står allt ni behöver veta.

Jag vet ni tycker att allt det här låter extremt. Men se er om i världen. Titta vad som händer, läs tidningarna, kolla vilka som styr vilka som bestämmer. Tror ni verkligen att förändring sker genom generationsskiften. Det tror inte jag. Jag tror att det är ett argument männen präntat in i våra huvuden för att vi ska hålla oss lugna ett tag till.

Ja jag är lite arg feminist idag. Men jag står för det. Feminist är inget negativt eller felaktigt att titulera sig som. Lika lite som ekvalist.

Det tråkiga i hela den här argumentationen är bara att det blir en ond cirkel. Män våldtar kvinnor, vi blir arga och försöker kräva lika mycket makt som männen och på så vis hotar vi deras ställning och intigritet, på det sättet blir männen upprörda och aggresiva, vilket leder till att dom utnyttjar och våldtar fler kvinnor.

Så helt plötsligt har jag två val. Anntingen sitter jag tyst och finner mig i rollen som underordnad och bllundar för alla våldtäksoffer. Eller alternativ två, jag skriker mig hes för förändring och gör allt jag kan för att stärka kvinnans roll, men det på bekostnad på ännu fler kvinnors heder. Oh vad jag älskar valmöjligheter.

Killar jag kan inte förstå att ni inte skäms mer!

2006-10-07T01:17:00.000+02:00

Jahopp här ryker min bloggoskuld. Såvida ma inte räknar lunars patetiska övergång från dagbok till blogg. För mig är detta nämlign två helt skilda saker. Därför väljer jag att skriva dagbok om det handlar om något personligt i mitt liv som jag räknar till den privata delen. I en blogg däremot tror jag kunna finna mitt forum för att ge mina mer personliga åsikter. Eller överlag kunna få delge mina funderingar. Jag är en som alla ytterst komplicerad person, jag växlar ständigt mellan ironi och allvar. Jag tyker om att driva saker till sin spets och jag tycker om att bli extrem. Helst vill jag stå på alla sidor och vända på alla argument. Jag är inte intresserad att placera varken mig själv eller någon annan i fack även om jag säkert gör det omedvetet ibland.

Åsikter som man kan räkna stöta på är, alliansfientliga, djurens rätt, vad jag tycker om utrikespolitiken, ris om USA, ris och rosor om england, musik, ekvalism, barns rättigheter, individers rättigheter, miljö, miljö, och miljö, det kan smyga sig in lite åsikter om kärlek men ska helst undvikas, make friends not love, sex, kvinnoförtryck, porr, mansförakt, hbtfrågor, mellanöstern... Säkerligen en massa annat också. Jag gillar att ha åsikter och därför tänker jag uttrycka dem högt och klart.

Jag har inte för avsikt att sitta och korrekturläsa mina texter därför kan säkerligen endel felstavningar, gramatikfel och syftningsfel förkomma, men sånt får man leva med. jag annser att i mediasamhället vi lever i idag så är det tillåtet. I 99% av fallen förstår människor vad man menar även om bokstäverna är lite omkastade. Sedan står jag för att jag under hela min skoltid och uppväxt brottats med diverse dilemman, ett av dessa har varit min brist i stavning ibland. Just nu känns jag som ett hopplöst fall men jag gör mitt bästa.

Dagens fundering som jag har återknyter till mitt senast skrivna PM som handlade om ett datorspel innehållande rå våldsporr, spelet köptes in från England men porrscenerna kom från ett svenskt företag. Sveriges Riksdag funderade på att lagstifta om ett importförbud av spelet och liknande spel då man tror att desssssa spel leder till ökad kriminallitet. Uppgiftet gick ut på att ta reda på huruvida ett sånt här importförbud var möjligt utifrån svenska lagar oc Eg-rättens lagar och principer. Om någon önskar kan denne få läsa uppgiften och svaret i mitt PM. Men just nu är det inte särskillt relevat. Uppgiften har gett mig många olika funderingar. Är verkligen alla datorspel okej? Många försvarar våldsfilmer och spel med änvisning till att det inte alls formar våra medborgare till brottslingar. All forskning visar på olika och vilket svar man får beror helt på vem man frågar.

Själv är jag av de åsikt till att börja med att man måste skilja på spel och film. Många vill jämnföra vålds/erotiska filmer med spel innehållande detsamma. Jag tycker inte det är okej. I ett spel är du mer eller mindre aktiv när du iaktar en film anser jag att man är passiv. Dessutom är frekvenserna kortare i spel och kan vara helt klippta ur ett sammanhang vilket gör att det levererar olika budskap. Man kan göra den enkla paralellen mellan bok och chat. En bok läser du. Troligen börar du på ida ett och läser till slutet du följer en historia, av en person oftast. Någon har lagt upp en struktur för att få fram sitt syfte. Om däremot en tonåring och en medelålders dam sitter och chattar över nätet och delger varandra små episoder från sina favoritböcker handlar det om något anat. Om någon sedan läser hela chatten i efterhand och försöker läsa ut en historia från alla kopierade referat så blir det knappast de historien författaren ville få fram. Hoppas mitt resonemang är någorlunda klart. Små klipp får olika betydelse beroende på de sätts ihop. Dessutom är det en skilnad att vara aktiv. ad jag vill ha sagt: Snälla sluta jämnföra filmer och spel. Det är inte samma sak!

Sen har jag funderat kring den moraliska aspekten. Våld och sexuella anspellningar har blivit acceterat. Vårt samhälle finner det normal att tonårspojkar och flickor sringer runt i låtsasvärldar med slampiga kläder oh sparkar andra filurer i huvudet för att inna pengar och köpa vapen. Ni förstår säkert av detta resonemang att jag är otroligt insatt i spel som WOW och CS... eller inte men min åsikt har betyelse ändå. Jag är bara så förbryllad över spelens innehåll och mening. Hur mycke vål det än är så är det okej. Detta trotts att vårt samhälle genom stiftade lagar inte aser våld okej i verkligeheten. Varken religion eller konstitution finner våldaccepterat. Men är det genom datorn så är det okej?

Nu funderar jag bara på om detta gäller andra brottsliga handlingar. Ta tillexempel sexuellt utnyttjande och våldtäkt. Min speldé går helt enkelt ut på att man bygger upp en stad. Syftet är att bygga staden så osäker som möjligt. Det vill säga, minimalt med gatubelysning, många mörka parker, oövervakade portar, många krogar och ett systembolag i varje hörn, så få sjukhus som möjligt, minimalt med poliser helst utan resurser och ett psyksjukhus som man ska få nerlagt så fort som möjligt. Utifrån dessa föutsättningar så ska man bilda en familj, bygga upp en minimal vänskapskrets och skaffa sig ett jobb (om du är manlig karaktär kan du välja mellan politiker, vd eller chef. Som kvinna kan du välja mellan städerska, kassörska eller hemmafru).

Innan man börjar spela så ka man välja om man vill tillhöra den goda sidan eller de onda sidan. På den onda sidan handlar det helt enkelt att genomföra så många våldtäkter som möjligt utan att åka fast. Är du kvinlig karaktär så får du extra poäng per överfallsvåldtäkt. Sedan såklart bonus beroende på hur grovt och förnedrande brottet är. Man ska hitta en balans mellan sitt vanliga liv och sedan sitt andra liv. Detta utan att bli upptäkt. Paraleller med min idé och Hagamannens liv är elt avsiktliga. I spelet gäller det även att vara taktisk, infiltrera alla områden i samhället du kan. Se till att alliera dig med folket på toppen. Åker du fast bo granne med polisen och få förundersökningen nerlagd, bli politiker och stifta lagar som är er liberala eller utbilda dig inom juridiken och försök få praxis som gynnar gärningsmannen med minimala straff.

Sedan kan man såklart vara på den goda sidan. Då är uppdraget att sätta dit så många gärningsmän som möjligt. Smyg runt i parkena ed risk för din egen heder. Misstro alla grannar i ditt område. Dubbelkolla vad dina släktingar gör när dom sitter barnvakt. Var extra misstänksam mot alla försöldrar som verkar extra kärleksflla mot sina barn. Ju fler du får i finkan desto mer poäng. Troligen kommer dessa karaktärer aldrig vinna spelet i stort eller få högst poäng. Men istället vinner dom ett rent samvete och känner att dom gör moraliskt rätt.

Ser ni inte potentialen för detta otroligt spännande spel! Bli din egen våldtäktsman. Hitta dina egna offer! Tycker du Sims är för tråkigt, är du trött på att springa runt med vapen. Här är spelet för dig. Här gäller det att vara strategisk.

Tror ni detta spel skulle bli tillåtet? Nä knappast. Det vore ju fruktansvärt, ska vi uppmana till våldtäkter, misshandel. Tänk om baren för börja spela detta. Samhället kommer spåra ut totalt. motståndarna skulle skrika sig hesa. Vad ska förespråkarna säga Nej alla har en spärr, alla kan skilja på verklighet och spel, det är ju bara på skoj, man kan spela online och prata med andra personer som tycker det är roligt, det borde gälla under yttrandefriheten, våödtäkter finns ju både i filmer och visas på tv och tidningar, vi ska inte sätta skygglapar för bars ögon, dom måste få se hur det går till i den verkliga världen, bättre dom lär sig rätt och fel genom datorn än genom någon annan..... tja argumenten kan fortsätta. Det är bara att kopiera alla argument som jag hört till fördel för våldsspel.

Grejen är att våldt'lt verkar på något sätt mer moraliskt fel än att leka krig, skjuta ner så många som öjligt och slå ner andra karaktärer så brutalt och fort som möjligt. Varför är det såhär då? jag har ingen aning. Me jag finner det eftertänksamtvärt att reflektera öveeer varför vissa saker är mer okej än andra. För mig är det nämligen inte så. Att uppmana verklighetstrogna brott genom datorspel/tvspel är inte okej. Vi har ett samhällsansvar. Och även om ingen forskning kan bevisa att spelen leder till fler brott så är min hypotes till att det leder till en passivitet. Våra ögon och öron är mättade, vi rycker på axlarna och orkar inte bry oss längre. Vi vet att det finns där men vi orkar inte ens blunda längre. Nu tillhör det vår kultur.

Ju mer jag tänker på detta desto argare blir jag. Hoppas jag gjort någon annan upprörd också.